Handritade kartor från Leufsta bruksarkiv digitaliserade
Ca 250 handritade kartor från sent 1600-tal till slutet av 1800-talet ur Leufsta bruksarkiv finns nu tillgängliga digitalt. Digitaliseringen har gjorts av Uppsala universitetsbibliotek och kartorna har publicerats i bilddatabasen Alvin.
Leufsta bruksarkiv förvaltas av Lövsta Bygderåd i samarbete med Stiftelsen Leufsta. I arkivet finns källmaterial från flera av de viktigaste vallonbruken i norra Uppland, däribland Leufsta, Österby och Gimo. Handlingarna i arkivet består av bokföringsmaterial, brev, äganderättshandlingar, utdrag från domböcker, tekniska beskrivningar etc. De äldsta handlingarna är från 1356, och materialet sträcker sig fram till modern tid.
Arkiven efter vallonbruken innehåller också kartor, hundratals kartor från 1600-talet och framåt som ger information om brukens historia. Det rör sig om sockenkartor, bykartor, brukskartor och kartor som upprättats i samband med olika gränsdragningstvister.
Leufsta bygderåd har nu sett till att katalogisera och låta digitalisera en stor del av dessa kartor. Projektet har möjliggjorts med ekonomiskt stöd från Brandförsäkringsverkets stiftelse för bebyggelsehistorisk forskning.
Kartorna ger oss än mer förståelse för järnframställningen i nordöstra Uppland med tillhörande aktiviteter och är en rik källa för såväl hembygdsforskning som bruks- och vallonforskning.
Bilden ovan visar ett utsnitt ur en praktfull karta från 1757 över Gimo bruk. Utsnittet visar masugn hammare, rostgropar, kolhus och smedja. Hela kartan visar bruksområdet där alla byggnaders funktioner finns angivna. Bruksarbetarnas bostäder finns avritade med namn och yrkestitlar angivna invid bostäderna. Hela kartan kan ses här.
Ta del av denna kartskatt genom att i bilddatabasen Alvin söka på Leufsta bruksarkiv. Därefter kan du bläddra bland kartorna och drömma dig bort till svunna tiders vallonbruksmiljöer. Vill du IRL uppleva en genuin 1700-tals miljö med herrgård, park, orangeri, bruksgata och kyrka föreslås en utflykt till Lövsta bruk.
Kontakt: Mats Höglund, Uppsala universitetsbibliotek
Helena Backman