Supermaterial formar dagens solceller

CIGS-solceller är väldigt tunna och nu har man lyckats tunna ner dem ytterligare, till 500 nanometer, vilket motsvarar ungefär ett 20-dels hårstrå (ett hårstrå är 0,1 mm tjockt).

CIGS-solceller är väldigt tunna och nu har man lyckats tunna ner dem ytterligare, till 500 nanometer, vilket motsvarar ungefär ett 20-dels hårstrå (ett hårstrå är 0,1 mm tjockt).

Intresset för solceller växer snabbt i världen och en anledning är att dom blivit mycket effektivare – och billigare – på senare år. Marika Edoff forskar om tunnfilmssolceller och har innehaft världsrekordet flera gånger när det gäller att nå högsta verkningsgrad för solceller.

Marika Edoff, professor i fasta tillståndet elektronik.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Det har varit en fantastisk utveckling inom solcellsforskningen, som jag tror är den förnybara energikällan i världen som procentuellt ökar mest, säger Marika Edoff, professor i fasta tillståndet elektronik.

– Verkningsgrad är det bästa måttet på hur bra solcellerna är och vår teknik ligger en bit över 23 procent i verkningsgrad. Just nu ligger vi inte högst – det gör ett företag i Japan, men vi har haft världsrekordet flera gånger.

Maria Edoff och hennes forskargrupp forskar om tunnfilmssolceller, så kallade CIGS-solceller. Dessa solceller är väldigt tunna och nu har man lyckats tunna ner dem ytterligare, till 500 nanometer, vilket motsvarar ungefär ett 20-dels hårstrå (ett hårstrå är 0,1 mm tjockt).

Kiselsolcellen är störst på marknaden

Trots att solcellerna är så extremt tunna så klarar dom av att absorbera allt solljus, ett riktig supermaterial med andra ord. Tunna skikt går också fortare att tillverka och mängden material blir mindre, vilket gör solcellerna billigare.

Men det finns flera olika material och tekniker och störst på marknaden är kiselsolcellen. Tillverkningen av dessa kiselsolceller sker främst i Kina och de är billiga, vilket gör det svårt för andra solcellstillverkare att konkurrera på marknaden. I Europa finns nästan inga företag kvar längre som tillverkar solceller och i Sverige finns ingen tillverkning på det sättet.

– Jag tycker det skulle vara fantastiskt kul om vi kunde starta tillverkning av solceller i Sverige och i Europa, och jag tror att det även skulle vara bra för att motivera forskningen på området, säger Marika Edoff.

Gunilla Sthyr

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin