Svensk forskning i spetsen för ny kärnkraftsteknik
Ett nytt svenskt kompetenscentrum för ny kärnkraftsteknik. Det vill Uppsala universitet satsa på tillsammans med akademi- och industripartners. I fokus är den lovande nya teknologin med högt standardiserade småskaliga kärnreaktorer, så kallade små modulära reaktorer.
fysik och astronomi. Foto: Camilla Thulin
Uppsala universitet har lämnat in en ansökan om forskningsmedel till Energimyndigheten. Bakom ansökan står också KTH och Chalmers liksom energiföretagen Vattenfall, Uniper och finska Fortum liksom specialistföretagen Westinghouse och Studsvik Nuclear.
– Vi vill samla svensk teknisk och icketeknisk kompetens inom akademi och industri under en gemensam nationell forskningsorganisation. Målet är att kunna utveckla en strategi baserad på inhemsk kunskap om hur små modulära reaktorer kan införas i Sverige, säger professor Ane Håkansson vid Uppsala universitet.
Tänkta att fabrikproduceras
Små modulära reaktorer är tänkta att fabrikproduceras och sedan transporteras till en färdigställd uppställningsplats. Serieproduktion i fabriker förväntas leda till drastiskt minskade investeringskostnader inte minst genom att reaktorerna licensieras på typbasis och inte individbasis.
– Genom att samla kompetens och resurser på det här sättet vinner man flera saker. Man får en högre nyttjandegrad av de forsknings- och utvecklingsresurser som finns. Men man kan också få en internationellt mycket stark miljö med svensk forskning, expertis och företagsamhet som bas, fortsätter Ane Håkansson.
Ett framtida kompetenscentrum kan också få en viktig roll som ett stöd till svensk politik och samhälle i stort när det gäller införandet av ny kärnkraftsteknik.
– Ett brett samhällsperspektiv på svensk framtida kärnkraft sträcker sig förstås bortom det kommande decenniet, det är en långsiktig insats för framtidens energisystem som krävs för att lyckas med att minska utsläpp och miljöpåverkan genom ytterligare elektrifiering, säger Ane Håkansson.
Ansöker om bidrag
Uppsala universitet ansöker hos Energimyndigheten om ett bidrag på 25 miljoner under fem års tid. Beviljas ansökan av Energimyndigheten kommer industrin tillsammans bidra med ytterligare 31 miljoner kronor och akademiparterna med 25 miljoner kronor under samma period.
Flera aktuella scenarios och prognoser, bland annat från Energimyndigheten, pekar på en kraftigt ökad efterfrågan på el under kommande decennier. Mer el behövs också för att klara de stora klimatutmaningarna. Internationellt framstår fossilfri kärnkraftsproduktion som en allt viktigare resurs för att klara av denna utmaning och på flera håll i världen satsas därför på utveckling av innovativ kärnkraftsteknologi.
Annica Hulth