Stadsplanering under marken granskas av forskare

För att möta utmaningar som den ökande urbaniseringen och effekterna av klimatförändringar måste samhället både öka och förbättra sin användning av marken under städerna.

För att möta utmaningar som den ökande urbaniseringen och effekterna av klimatförändringar måste samhället både öka och förbättra sin användning av marken under städerna.

Magdalena Kuchlers projekt ”SubCity: Framtida föreställningar om marken under staden” har beviljats 8 miljoner kronor från Formas. Syftet med projektet är att kartlägga möjligheterna för och vikten av att inkludera underjorden i den långsiktiga stadsplaneringen i Stockholm


Formas har beviljat 8 miljoner kronor till projektet på temat ”Samhällsplanering för omställning”. Studien är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskningsprogrammet Naturresurser och Hållbar utveckling (NRHU) och programmet Geofysik, med Ari Tryggvason som medsökande.

En ökande urbanisering, i kombination med effekterna av klimatförändringar och nödvändigheten av en omställning för minskade koldioxidutsläpp, kommer att sätta stort tryck på de alltmer pressade storstadsområdena. För att möta dessa utmaningar måste samhället både öka och förbättra sin användning av marken under städerna.

– Städernas funktion är redan i dag alltmer beroende av en växande mängd komplexa underjordiska infrastrukturer. Samspelet mellan dessa snabba geofysiska förändringar och nuvarande och framtida sociala behov i urbana miljöer är det som lägger grunden för utformningen av framtidens städer. Syftet med projektet är att bättre förstå detta samspel och kartlägga möjligheterna för och vikten av att inkludera undermarken i den långsiktiga stadsplaneringen i Stockholm, berättar Magdalena Kuchler, lektor i naturresurser och hållbar utveckling vid institutionen för geovetenskaper.

Saknas en övergripande strategi

Befolkningen i Stockholms län var år 2018 cirka 2,3 miljoner, ett antal som förväntas öka med över en miljon till år 2050. Denna ökning kommer att ställa höga krav på markanvändningen inom Stockholms stad. Dessutom kommer effekterna av klimatförändringar jämte omställningen till ett samhälle fritt från fossila bränslen att sätta ytterligare press på markanvändningen. För närvarande saknar Stockholms stad både stadsplanering och en övergripande strategi för användandet av undermarken. Istället kan hanteringen bäst beskrivas som”först till kvarn”.

Med Stockholms stad som utgångspunkt är det övergripande syftet med projektet att 1) utveckla konceptuella verktyg och empiriska insikter för att bättre förstå den sociala och fysiska dynamiken i hållbar stadsplanering; 2) ge praktiska lösningar och vägledning för en långsiktig planering av och visioner för ett hållbart utnyttjande av det underjordiska rummet.

Malin Eivergård

 

Framtida föreställningar om marken under staden


  • Projektet kommer att styras av två relaterade mål: 1) att undersöka vad som för närvarande händer i stadens undermark och identifiera utmaningar och möjligheter när det gäller den framtida omvandlingen av det urbana underjordiska rummet; 2) att skapa framtidsvisioner för stadens undermark med avseende på bl.a. transport, lagring, energi och offentlig användning.
  • Projektet genomförs i en tvärvetenskaplig miljö med två program, Naturresurser och Hållbar utveckling (NRHU) och Geofysik, vid institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin