Ny studie om utsläppsökningar i skuggan av globala klimatförhandlingar

Att klimatförhandlingarna hittills haft så begränsat inflytande beror till stor del på maktintressen enligt en ny studie.

Att klimatförhandlingarna hittills haft så begränsat inflytande beror till stor del på maktintressen enligt en ny studie.

I november möts världens ledare åter igen för att förhandla och diskutera åtgärder mot den globala klimatkrisen. Men kommer klimatmötet COP26 i Glasgow göra någon skillnad? I en nyligen publicerad forskningsartikel identifieras avgörande orsaker till varför världen under 30 år misslyckats med att vända den globala utsläppskurvan.


Foto: Privat

– En gemensam nämnare i den granskade litteraturen är makt i olika former, säger Isak Stoddard, doktorand vid institutionen för geovetenskaper och en av artikelns huvudförfattare.

Den 31 oktober samlas företrädare för nära 200 länder för FN:s 26:e klimatkonferens, COP 26, denna gång i skotska Glasgow. På agendan står återigen frågor om att minska koldioxidutsläppen så att den globala uppvärmningen kan hållas väl under 2 grader, vilket fastställdes i Parisavtalet 2015. Men den senaste tidens rapporter om fortsatta utsläppsökningar grumlar förhoppningarna om att världen går mot en utfasning av fossila bränslen och anpassning till utsläppsmålen.

Orsakerna till varför den globala utsläppskurvan fortsätter att öka har nyligen kartlagts i en studie publicerad i tidskriften Annual Review of Environment and Resources. Huvudförfattare är Isak Stoddard samt Kevin Anderson, gästprofessor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och tidigare innehavare av Zennströms klimatprofessur. Tillsammans med 21 andra forskare, varav två från Uppsala universitet, har de sökt förklaringar inom nio centrala kunskapsområden: klimatstyrning, fossilindustrin, geopolitik, ekonomi, modellering av utsläppsbegränsningar, energisystem, orättvisa, livsstilar och gemensamma föreställningar om framtiden.

Makt gemensam nämnare

Vad forskarna kommit fram till är att ett genomgående och hitintills marginaliserat perspektiv, är den roll som makt har spelat.

– Allt från geopolitiska, militära och industriella intressen och tankemodeller till de antaganden som ligger till grund för forskning och kunskapsproduktion inom till exempel ekonomi, energi och klimatfrågor har spelat en viktig roll i att fördröja utsläppsminskningar. Det har bidragit till att de globala koldioxidutsläppen idag är 60 procent högre än 1990, trots decennier av internationella förhandlingar, forskning och alla möjliga försök till åtgärder, säger Isak Stoddard.

Forskningssamfundet har också utgjort en del av problematiken, menar han, då dess kunskapsproduktion också stärkt strukturer och intressen i samhället som bidragit till att skapa och upprätthålla utsläppskrisen.

– Forskare är en del av ett samfund som producerar kunskap kring klimatfrågan. Det handlar om vilka frågor vi som forskare ställer och inte ställer, och hur vi anpassar budskap efter vad vi tror är möjligt eller acceptabelt inom vårt nuvarande politiska och ekonomiska system.  

Positionering inom ohållbara samhällssystem

Andra faktorer som spelat en viktig roll för utsläppsutvecklingen är frågor om rättvisa samt en inlåsning i fossilberoende och energiintensiva livsstilar och visioner om framtiden.

– Vi kan även se att ett större antal aktörer som tidigare sett klimatutmaningen som ett hot mot sina verksamheter nu har börjat positionera sig på ett mer proaktivt sätt. Det kan tyckas glädjande, men en av våra huvudsakliga slutsatser i artikeln är att vi behöver förstå klimatfrågan som en del av en mycket större problematik och som ett akut symptom på en ytterst ohållbar samhällsutveckling, till stor del driven av maktintressen som ständigt behöver ifrågasättas, säger Isak Stoddard.

Finns det något hopp om förbättrade förutsättningar för framsteg under COP26?
– Det finns definitivt ett värde av att ha ett sådant samtal som pågår på den nivån mellan länder. Samtidigt vad vi sett i vår studie är att även om det funnits kritik mot själva designen av FN:s ramverkskonvention för att kunna hantera det här, så har låsningar ofta uppkommit på grund av rent strategiskt geopolitiska avväganden som avgörs långt innan förhandlingarna äger rum. Förändringar som behöver ske måste även ske på marken, underifrån, och såklart på olika sätt i alla de olika samhällen och kulturer vi har runtom i världen.

Anneli Björkman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin