Algoritm gör det lättare att upptäcka sepsis

Inger Persson och hennes team har utvecklat algoritmen NAVOY Sepsis för att hjälpa sjukvården att tidigt upptäcka och behandla sepsis. Foto: Mikael Wallerstedt

Varje år dör 8000 svenskar i sepsis, det som i folkmun ofta kallas blodförgiftning. Inger Persson och hennes team har utvecklat algoritmen NAVOY Sepsis för att hjälpa sjukvården att tidigt upptäcka och behandla sepsis. En sjukdom som är svår att diagnostisera och ofta har ett väldigt snabbt förlopp. Målet: att rädda fler liv.

Idén kom från början från en av Inger Perssons tidigare kollegor från läkemedelsindustrin.

– Han kontaktade mig och frågade om vi skulle slå våra kloka huvuden ihop och se om vi kunde komma på någonting där vi kunde använda de mängder av data som finns i sjukvården, berättar hon.

De började med att bolla idéer om vilka sjukdomar som skulle vara möjliga att förutspå och där det skulle göra störst nytta. Tidigt fastnade de för sepsis. Ett tillstånd som är svårt att diagnostisera, har hög dödlighet och där det saknas verktyg för att se vilka patienter som är i riskzonen för att utveckla sjukdomen.

– Vi såg att det fanns en möjlighet att göra något här, helt baserat på data, säger Inger Persson, som sedan tio år forskar och undervisar vid statistiska institutionen vid Uppsala universitet.

Samarbetar med sepsisforskare

Så föddes idén till NAVOY Sepsis, där en kombination av AI och befintlig patientdata hjälper sjukvården att tidigt upptäcka sepsis. För att träna algoritmen använde de ett amerikanskt dataset som första utgångspunkt. Tidigt kunde de se att algoritmen upptäckte mönster i informationen som inte kunde upptäckas av en människa.

– Vi tog fram en prototyp och började samtidigt samarbeta med en av Sveriges främsta sepsisforskare på Skånes universitetssjukhus i Malmö, berättar Inger Persson.

På samma sjukhus är man just nu i slutskedet av en klinisk studie som man fått ett bidrag från Vinnova på tre miljoner för att genomföra. Ett kvitto på att Inger Perssons och hennes teams innovation har stort potential. Att algoritmen fungerar på retrospektiva data är redan visat i en nyligen publicerad studie.

Kombinerar forskning med affärsutveckling

Att testa och utveckla idén kommersiellt var till en början inte helt naturligt för Inger Persson. Hennes kompanjoner såg det som en självklarhet: ska det här göras måste vi kunna leva på det. De fokuserade på affärsidén och Inger Persson på det vetenskapliga.

– Jag var inte tveksam till det, men det kom inte naturligt för mig så tidigt. Det hade kommit senare, berättar hon.

Inger Persson kombinerar idag sin tjänst på universitetet med arbetet på forskningsbolaget AlgoDx, som hon är medgrundare till.

– Den intensiva första forskningsfasen är förbi så nu kan jag lämna över mycket av mitt arbete. Jag har mer av en rådgivande roll i bolaget just nu, säger Inger Persson.

Beslutsstöd för sjukvårdspersonal

Så hur fungerar då maskininlärningsalgoritmen som ska hjälpa vården att tidigt upptäcka sepsis?

– Det enklaste sättet att se på det är som en matematisk formel, förklarar Inger Persson.

Ett tjugotal parametrar, som kommer från elektroniska journalsystem, strömmar in i plattformen där algoritmen finns. Det kan till exempel vara patientens kroppstemperatur eller resultat från blodprover. Plattformen sammanfattar data med ett visst tidsintervall och skickar in den i algoritmen. Algoritmen tittar både på nya data och äldre data, för att fånga förändringar över tid, och räknar sedan ut en siffra som visar hur hög risken är att patienten utvecklar sepsis.

– Är patienten då i riskzonen för att utveckla sepsis får sjukvårdspersonalen en notis om det för att sedan själva besluta om vad som bör göras, säger Inger Persson.

Just nu fokuserar man på patienter på intensivvårdsavdelningar. Patienter med covid-19 undersöks separat eftersom det visat sig finnas ett samband mellan denna sjukdom och sepsis.

Intresset är stort

Nästa steg är att göra en studie med ett elektroniskt journalsystem på Södersjukhuset i Stockholm. Intresset för AlgoDx innovativa lösning är stort, både i sjukvården och för finansiärer. Idag ägs bolaget av Inger Persson och hennes två medgrundare samt tre investerare.

– Vad sjukvården tänker och känner har vi framför allt fått av den sepsisforskare och sjukvårdspersonal vi samarbetar med. Det är tydligt att det här behovet finns, säger Inger Persson.

För behovet är stort, 30 procent av de som läggs in på IVA har eller får sepsis.

”Teamet är allt”

Utmaningarna framåt ligger i att hitta det bästa sättet att få ut produkten på marknaden. Vilka som ska vara köpare, sjukvården eller företagen som gör journalsystem, och hur man ska prissätta produkten är några av de utmaningar Inger Persson ser framåt. Det finns också regelverk som måste följas i utvecklingen och kommersialiseringen av idén. Till sin hjälp att lösa framtida frågetecken har hon resten av sitt team.

– Teamet är allt. Vi tre som har grundat AlgoDx har varit ett fantastiskt team och har nu anställt flera andra personer, säger Inger Persson.

Nästa år kan NAVOY Sepsis börja användas på sjukhusen, bara fyra år efter att idén föddes.

Agnes Loman

Vad är sepsis?

  • Varje år drabbas 49 miljoner människor i världen av sepsis, varav 11 miljoner dör. Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ inte fungerar som de ska.
  • Sepsis börjar med en infektion någonstans i kroppen som aktiverar immunförsvaret. Aktiveringen kan ibland hamna i obalans och kan då bland annat leda till att lungorna får svårare att syresätta blodet och att njurarna fungerar sämre.  En av de vanligaste orsakerna till sepsis är lunginflammation och det är vanligare att äldre eller de med en tidigare sjukdom drabbas.
  • Det går inte att förebygga sepsis i enskilda fall men rökning, hög alkoholkonsumtion och kraftig övervikt ökar risken att drabbas. Det är mycket ovanligt att bli allvarligt sjuk i sepsis om du är under 50 år och i övrigt frisk.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin