”Europa kan svetsas samman av det som händer nu”

"Det vilar ett tungt ansvar på forskare, universitet och journalister om att vara en källkritisk och reflekterande röst i det som händer", säger Li Bennich-Björkman.

"Det vilar ett tungt ansvar på forskare, universitet och journalister om att vara en källkritisk och reflekterande röst i det som händer", säger Li Bennich-Björkman.

Hallå där... Li Bennich-Björkman, Professor skytteana i vältalighet och statskunskap och affilierad med Institutet för Rysslands och Eurasienstudier. Hur påverkar Rysslands invasion av Ukraina demokratin i Europa?


– Det påverkar för det första demokratiutvecklingen i Ukraina. Det är bland annat därför Ryssland går till attack för att stoppa demokratin vid sina gränser, men i förlängningen kan man säga att Ryssland också vill ha sitt eget auktoritära system i det man betraktar som sitt intresseområde.

Däremot tror jag att det som händer nu svetsar samma Europa som helhet: både öst och väst och de som är EU-medlemmar och de som inte är det, och att det blir en insikt om hur mycket som står på spel. Tänker man på EU som union tar de nu gemensamma beslut om såväl säkerhet som försvars- och utrikesfrågor på ett sätt om gör att man blir en enda gemensam aktör.

Vilken roll spelar forskningen för att ge en nyanserad bild av informationen och det som händer?
– Det är viktigt, men jag skulle vilja vända på det och säga så här: att det här visar betydelsen av fri forskning. Många av oss har forskat länge om Ukraina utan att så många brytt sig. Nu plötsligt är det guld värt att någon ägnat sig åt detta. Desinformationen och propagandakriget är väldigt påtagligt. Det vilar ett tungt ansvar på forskare, universitet och journalister om att vara en källkritisk och reflekterande röst i det som händer.

Vad tycker du som forskare för egen del är viktigast?
– Det är två saker. Det ena är att det här är inget nytt krig. Det har pågått i åtta år i östra Ukraina. Det är EN angripare och inte två som träter. Det skapar lärdomar för framtiden om hur otroligt centralt det är att bemöta den här typen av skurkregimer kraftfullt och tidigt. Den andra insikten är att jag tycker att det är väldigt många i Sverige och Västeuropa i den unga generationen som säger sig vara förvånade och chockade. Där tycker jag att det är viktigt att vi tänker på vad det är som gjort att de inte behövt uppleva det här förut: nämligen det faktum att EU varit så framgångsrikt på att binda ihop Europa. Den här typen av krig blev i och med att EU bildades en gång i tiden, osannolika i Europa.

Vad betyder det att Sverige nu beslutat skicka vapen?
 – För Ukraina betyder det väldigt mycket. De behöver militär hjälp. Men det är klart att det är ett steg som inte är oriskabelt, inte ens för ett land som Sverige, eftersom motståndaren har hotat med stor vedergällning för dem som griper in.

Åsa Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin