“En lyckad klimatomställning kan bidra till en fredligare värld”

Närbild på Nina von Uexkull som står nära en glasruta så hennes spegelbild syns.

Freds- och konfliktforskaren Nina von Uexkull har ägnat det senaste decenniet åt att studera sambanden mellan klimatförändringar och konflikt. Foto: Mikael Wallerstedt

Rysslands krig i Ukraina borde vara en påminnelse om att vi inte kan fortsätta konsumera olja i den utsträckning vi gör idag. Nina von Uexkull är freds- och konfliktforskaren som ser många vinster med en klimatomställning – både för miljön och för människor i utsatta områden.

Kriget som Ryssland just nu bedriver i Ukraina kostar enorma summor. I en debattartikel i DN lyfter Nina von Uexkull tillsammans med kollegor det faktum att Ryssland har råd mycket tack vare intäkterna de får från fossila bränslen. Under de hundra första dagarna av kriget hade Ryssland tjänat 990 miljarder kronor på försäljning av olja kol och gas.

– Auktoritära stater som har olja tenderar att ha en mer aggressiv politik utåt och inåt. Att de säljer olja leder också till att andra länder är mer beroende av dem och är mindre benägna att sanktionera deras politik, säger Nina von Uexkull, docent vid institutionen för freds- och konfliktforskning.

Ryssland är inte unikt. Flera andra auktoritära oljestater har råd att agera odemokratiskt. Eftersom de får inkomster från fossila bränslen saknas incitament att investera i den egna befolkningen. Nina von Uexkull menar att vårt beroende av olja inte bara är skadligt för miljön, utan att det också bidrar till auktoritära staters fortsatta makt.

– Det här är regeringar som inte verkar för folkets bästa. Genom vår konsumtion av olja fortsätter vi att ge inkomst och stödja de här systemen.

Att byta ut fossila bränslen är dock inte gjort i en handvändning. Och inte heller något alla vill. Nina von Uexkull leder just nu ett forskningsprojekt där man håller på att undersöka vilka konflikter som kan tänkas uppstå som en effekt av klimatomställningen på kort sikt. Redan nu har vi till exempel sett flera protester kopplade till höjda bränslepriser i olika delar av världen. I forskningsprojektet ska de bland annat studera dessa uppror för att se under vilka omständigheter det finns ökad risk för våldsamma protester till följd av höjda bränslepriser.

Även om klimatomställningen kan leda till konflikt på kort sikt, poängterar Nina von Uexkull att vi måste se längre fram och våga prata om fördelarna med minskat beroende av olja.    

– Visst, det finns en folklig oro över de höjda priserna på bensin, men i debatten måste vi också lyfta fördelarna med att vi börjar använda mer diversifierade energikällor och de stora vinsterna med att minska klimatförändringarna och deras många katastrofala effekter inklusive konflikter som till exempel kan förvärras av torka och översvämningar.

Även om det behövs mer forskning på ämnet finns det också lite som tyder på att av naturresurser som behövs för att tillverka exempelvis batterier och solceller kommer leda till samma typer av konflikter som vi sett relaterade till fossila bränslen.

– En lyckad klimatomställning kan bidra till en fredligare värld.

Porträtt Nina.

Hon uppskattar att forskningen är så tvärvetenskaplig och att hon kan länka samman olika discipliner. Nina von Uexkull har bland annat samarbetat med meteorologer, ekonomer och energiforskare. Foto: Mikael Wallerstedt Foto: Mikael Wallerstedt

Nina von Uexkull är ursprungligen född i Hamburg och fick upp ögonen för Uppsala under en utbytestermin. Hon trivdes så pass bra att hon bestämde sig för att återvända hit när det blev dags att läsa master. På institutionen för freds- och konfliktstudier började hon arbeta med konfliktdataprogrammet UCDP – en databas som gör det möjligt att se exakt när och var i världen människor dött i konflikter. Hon insåg ganska snart att denna data skulle kunna gå att kombinera med hennes intresse för klimatfrågor.

– Det är denna unika datakälla som bidragit till min framgång. Tack vare den kunde jag studera sambandet mellan klimatförändringar, naturkatastrofer och konflikt.

Hennes forskning har till exempel kunnat visa att människor som utsätts för torka blir mer benägna att stödja våld under vissa omständigheter. Hon har också kunnat se liknande effekter kopplade till översvämningar.

– Det är viktigt att betona att sambanden inte är så starka – det är inte så att torka per automatik leder till att folk börjar slåss. Man behöver också ta hänsyn till de politiska förhållandena och källor till sårbarhet, till exempel hur beroende befolkningen är av inkomster från jordbruk. Det här handlar om områden som oftast redan är drabbade av väpnad konflikt.

Med ett förändrat klimat kommer vi få se fler naturkatastrofer och extremväder. Nina von Uexkull hoppas att hennes forskning kan hjälpa till att förutspå och förebygga risken för att det ska leda till våldsamma motsättningar mellan människor.

– Klimatförändringen är en av våra största utmaningar. Vi behöver veta vilka effekter den kan antas ha på konflikter. En ökad förståelse kan hjälpa beslutsfattarna att se var i världen det kan bli störst problem.

Nina står och håller i ett räcke utanför Gamla torget.

Klimatförändringarna kommer påverka redan utsatta områden, men kan också leda till att konflikter uppstår på nya platser, till exempel på ett isfritt Arktis där man i framtiden både kommer kunna passera och utvinna naturresurser. ”Det finns en oro för att vi kommer få se geopolitiska spänningar där med Ryssland.”, säger Nina von Uexkull. Foto: Mikael Wallerstedt

Hennes forskning har fått gehör även utanför akademin. Redan under doktorandtiden publicerades flera av hennes artiklar som visade att torka kan ha effekter på konflikter. Studierna fick stort genomslag och citerades i flera policydokument och den internationella klimatpanelen IPCCs rapport. Nina von Uexkull har också blivit uppmärksammad internt för sitt arbete – i juni tilldelades hon Oscarspriset som delas ut till unga forskare. I motiveringen lyfts bland annat att hennes forskning fått stort genomslag och att hennes studier publicerats i välrenommerade tidskrifter.

Nina von Uexkull är stolt över att det gått så pass bra men säger också att framgången till stor del beror på tillgången till konfliktdataprogrammet och den unika miljö som finns här i Uppsala.

– Det här är en fantastisk institution. På många universitet utgör konfliktforskningen en liten del med bara några få anställda. Men här är vi en hel institution. Det är väldigt stimulerande att få vara en del av den här miljön.

Sandra Gunnarsson

Fakta Nina von Uexkull

Gör: Universitetslektor vid institutionen för freds- och konfliktforskning och direktör för Uppsala Rotary Peace Center som erbjuder masterutbildning i Uppsala för personer som jobbat med fredsfrågor i olika delar av världen.

Ålder: 39.

Familj: Man och två döttrar.

Utbildning: Kandidatexamen i internationella relationer från Dresden, master- och doktorsexamen i freds- och konfliktstudier vid Uppsala universitet.

Hade jag blivit om jag inte var forskare: Då hade jag gärna jobbat praktiskt med de här frågorna inom FN.

Roligast med mitt jobb: Att jobba med viktiga frågor, få lära sig nytt och länka ihop olika discipliner.

Gör på fritiden: Tränar löpning och är ute i naturen.

Mest stolt över: Artikeln med flera medförfattare som publicerades i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America). Artikeln "Civil conflict sensitivity to growing-season drought" handlar om under vilka omständigheter torka påverkar konflikter. Den kom ut i samband med att jag disputerade och satte många bollar i rullning.

Utmärkelser: Tilldelas Oscarpriset för unga forskare 2022. Kommer få motta priset på universitetets födelsedag 7 oktober.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin