18 miljoner kronor till projekt om evidensbaserad straffrätt

kollage med Moa Lidén och en polis-anslagstavla.

Moa Lidén leder projektet EB-CRIME som ska hjälpa poliser, åklagare, rättsläkare och domare att arbeta på ett evidensbaserat sätt och därmed förebygga felaktiga domar. Foto: Privat

Projektet "Internationellt Centrum för Evidensbaserad Straffrätt" (EB-CRIME) har beviljats forskningsanslag med 18 miljoner kronor. Med projektet lanseras ett nytt vetenskapligt förhållningssätt till straffrätt - evidensbaserad straffrätt. Det ska bidra till riktlinjer för att hjälpa poliser, åklagare, rättsläkare och domare att arbeta på ett evidensbaserat sätt för att förebygga felaktiga domar.

I brottmålsprocessen kan felaktigheter i de metoder som används liksom de mänskliga tolkningar som görs, medföra problem i form av till exempel felaktiga brottsmisstankar eller domar, ineffektiv resursanvändning och bristande legitimitet.

EB-CRIME är det första multidisciplinära forskningscentret av sitt slag som möjliggörs genom unika nydanande samarbeten mellan forskare inom nio olika discipliner; juridik, psykologi, sociologi, rättsgenetik, rättsmedicin, rättskemi, digital forensik, antropologi och informationsteknologi, samt nära samarbeten med praktiker.

Multidisciplinära metoder

Evidensbaserad straffrätt bygger på forskning med kombinerade multidisciplinära metoder (till exempel humaniora, teknik och medicin) där felkällor undersöks och analyseras i tre olika nivåer:

  • För det första utvärderas felkällor i de metoder och tekniker som används för att ta fram bevis, till exempel utvärderingar av muntliga utsagor från misstänkta och vittnen, verktyg för digitala bevis (databaser), dna-analyser, rättsmedicinska metoder och metoder för åldersbedömningar. Ny teknik, baserad på artificiell intelligens och avancerade dna-metoder, granskas: exempelvis mjukvaror för att särskilja dna från flera individer i så kallade blandade dna-spår.
     
  •  För det andra utvärderas mänskliga felkällor i användningen av dessa metoder under utredningsfasen. Detta tar sikte på olika former av subjektivitet, individuella skillnader och gruppdynamik bland poliser, rättsläkare och forensiker.
     
  • För det tredje utvärderas mänskliga felkällor i tolkningen av bevisen under domstolsfasen, vilket innefattar till exempel åklagares förståelse för möjliga fel i bevisen och domares förmåga att kritiska granska vetenskapligt komplexa bevisresultat.

– Internationellt Centrum för Evidensbaserad Straffrätt (EB-CRIME) är ett unikt multidisciplinärt samarbete där forskare från olika discipliner jobbar tillsammans för att undersöka och förebygga felkällor i bevisning. Denna kunskap ska sedan föras vidare till praktiker som idag ofta arbetar utan evidensbaserade riktlinjer. Det är också tänkt att juriststudenter i större utsträckning än idag ska få ta del av denna kunskap under sin utbildning, säger Moa Lidén, doktor i juridik och psykologi vid Juridiska institutionen och projektledare för EB-CRIME.

Elisabeth Hoff

Medverkande forskare:

  • Marie Allen, professor i rättsgenetik, Institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet.
     
  • Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi/neurokemi vid institutionen för kemi, Uppsala universitet
  • Ingemar Thiblin, professor i rättsmedicin, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
     
  • Jacob Andersson Emad, doktor i rättsmedicin, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.
     
  • Anders Hast, professor i informationsteknologi (AI), Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet. 
     
  • Joakim Sundh, doktor i kognitionspsykologi, Psykologiska institutionen, Uppsala universitet.
     
  • Ann-Cristin Cederborg, professor i barnpsykologi, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
     
  • Daniel Hedlund, doktor i juridik och sociologi, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.
     
  • Sherry Nakhaeizadeh, doktor i forensisk antropologi, Department of Security and Crime Science, University College London, UK.
     
  • Nina Sunde, doktor i digital forensik, Norska Polishögskolan, Norge.
     

Moa Lidén är projektledare (principal investigator) och doktor i juridik och psykologi vid Juridiska institutionen, Uppsala Universitet och Department of Security and Crime Science, University College London, UK.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin