Kampen mot antibiotikaresistens

För att komma till rätta med de växande problemen med antbiotikaresistens krävs forskning på flera olika fronter.

För att komma till rätta med de växande problemen med antbiotikaresistens krävs forskning på flera olika fronter. Foto: Gettyimages

Att bakterier blir resistenta mot antibiotika är ett växande problem i hela världen. För att få fram nya fungerande antibiotika och ge mer träffsäker behandling av infektioner behövs mycket forskning men också samarbete med industrin. Lyssna på forskarna Dan I Andersson och Anders Karlén i ett samtal om var forskningen står idag.


Avsnitt 71: Kampen mot antibiotikaresistens

Dan I Andersson är professor i medicinsk bakteriologi, och Anders Karlén är professor vid institutionen för läkemedelskemi. De forskar båda om antibiotikaresistens, fast ur olika perspektiv.

Anders Karlén är professor vid institutionen för
läkemedelskemi. Foto: Mikael Wallerstedt

Anders Karlén arbetar med tidig utveckling av nya antibiotika, där forskarna försöker hitta bra molekyler att utveckla vidare mot läkemedel, i samarbete med företag.

– En väldigt stor utmaning är att hitta bra molekyler som startpunkter för vidare utveckling. Om man hittar en sådan här molekyl som tar död på de gram-negativa bakterierna så är inte det ett läkemedel, utan det är själva starten för hela den här processen, som leder fram till en substans som vi kan ge på apoteket eller i sjukvården, säger Anders Karlén.

Forskning på flera fronter

Dan I Andersson är professor i medicinsk
bakteriologi. Foto: Mikael Wallerstedt

För att komma till rätta med de växande problemen med antbiotikaresistens krävs forskning på flera olika fronter.

– Det som Anders arbetar med, att hitta nya antibiotika, är en väldigt viktig del. Men minst lika viktigt är att vi använder antibiotika på rätt sätt. Det är vad vi kallar för stewardship, att vi använder det på ett smart sätt och inte för mycket eller i fel situationer, säger Dan I Andersson.

Han forskar om diagnostik, bland annat i form av snabbtest som kan användas för att ställa en mer träffsäker diagnos och använda rätt typ av antibiotika.


Annica Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin