Klimatförändringar ökar risken att gå genom isen
Krönika
Att gå ut på isen en fin vinterdag är lockande för många. Men hur säkert är det egentligen att gå ut på en isbelagd sjö? Är isens beteende i ett varmare klimat detsamma som det alltid har varit? De frågorna har stått i centrum för en internationell provtagningskampanj, skriver Gesa Weyhenmeyer, professor i akvatisk biogeokemi.
ekologi och genetik. Foto: David Naylor
I Sverige har vi vant oss vid anblicken av istäckta sjöar på vintern. Än så länge finns det bara ett fåtal sjöar i Sverige som inte längre fryser på vintern, men detta kan förändras snabbt. Fler än 35 000 periodvis istäckta sjöar på norra halvklotet riskerar att bli helt isfria ifall den globala medeltemperaturen fortsätta att stiga med två grader. I takt med ett varmare klimat har antalet olyckor ökat. Under vintern 2020–2021 gick ovanligt många personer i Sverige genom isen och fler än vanligt omkom. Men det största bekymret för issäkerheten är inte en kortare isperiod, eller ingen is alls.
Hur mycket vet vi egentligen om isens stabilitet? Är man expert vet man naturligtvis en hel del men långt ifrån alla kan anses vara experter. En bedömning av isens stabilitet baseras vanligtvis på isens tjocklek, isens ljudegenskaper och isens utseende. Bland allmänheten har de flesta lärt sig att isen behöver ha en tjocklek av ungefär tio centimeter för att det ska vara säkert att gå ut på den. Men hur väl stämmer det?
De här frågorna var utgångspunkten för en internationell provtagningskampanj som jag initierade och som genomfördes 2020–2021. Forskningskampanjen genomfördes i tio olika länder på norra halvklotet: Kanada, USA, Sverige, Finland, Lettland, Estland, Ryssland, Tyskland, Schweiz och Italien. Resultatet visade att det beror helt på vilken is det handlar om. Om vi promenerar på svart kärnis behövs det bara ett fåtal centimeter is för att isen ska anses vara stabil och säker. Handlar det däremot om vit is som dessutom är blandad med snö, så håller inte ens 10 centimeter vikten av en människa.
De flesta prov av isproppar som togs i norra hemisfären under vintern 2020–2021 visade på ett islager av kärnis i botten och ett lager av vit is på toppen. Andelen vit is ökar vanligtvis mot våren när det blir varmare med temperaturer kring fryspunkten. Ju varmare det blev desto mer instabil blev isen, trots en fortsatt ökning av isens tjocklek.
Betyder det att isens kvalitet förändrar sig när det blir varmare? Ja, det finns ett tydligt samband. När isens ytor smälter och fryser igen blir de stora sammanhängande iskristallerna till mindre, löst ihopsittande kristaller som inte kan hålla lika mycket vikt. Det syns oftast inte med blotta ögat men generellt blir isen instabil och osäker när temperaturerna varierar kring fryspunkten. Och det är just då människorna trivs på isen – när solen skiner, termometern visar på plustemperaturer och isens tjocklek är mer än 10 centimeter. Det vita på ytan gör isen mindre skrämmande.
I Sverige är det många tusen personer som varje vinter använder sjöarnas isar för någon form av aktivitet. Det gäller nu att anpassa sig till de nya, mer osäkra isförhållandena som uppstår på grund av en ökad variabilitet i temperatur och nederbördsförhållanden under vinterhalvåret. Om man alltid har gjort sitt pimpelfiske på en viss dag i februari så är det nu mycket viktigt att ha en extra koll på isens kvalitet – 10 centimeter is kan allt oftare innebära en direkt livsfara.
Gesa Weyhenmeyer, professor vid avdelningen för limnologi, institutionen för ekologi och genetik.