Forskning ger ny kunskap om behandling av ätstörning
Ätstörningar uppkommer genom en interaktion mellan ärftlig sårbarhet och miljöfaktorer. ”Min förhoppning är att vi genom vår forskning ska förstå mer om varför vissa drabbas och att den kunskapen ska hjälpa oss att hindra fler från att insjukna”, säger Mia Ramklint, specialistläkare och professor i barn- och ungdomspsykiatri.
En ätstörning kan innebära att du tänker för mycket på din kropp och vad du äter. Att tappa kontrollen och antingen äta för mycket eller för lite. Ätstörningen kan påverka och skada både kroppen och det psykiska måendet.
och ungdomspsykiatri. Foto Mikael Wallerstedt.
För de flesta personer med ätstörning har sjukdomen utvecklats under tonåren. Majoriteten av de som söker vård blir friska, men cirka 20 procent får mer långdragna och svårare symptom.
– Fler flickor än pojkar är drabbade men det kan finnas ett mörkertal då färre pojkar söker vård är flickor. Idag drabbas ett par procent av befolkningen av ätstörning. Anorexia nervosa debuterar ofta några år före bulimia nervosa, och hetsätningsstörning debuterar sist, berättar Mia Ramklint.
Ätstörning påverkar livet och omgivningen
Det saknas tidiga epidemiologiska studier, men den forskningsdata som finns talar för att det har blivit allt vanligare med ätstörningar från 1960-talet och framåt.
– Det är vanligt att de som drabbas av en ätstörning upplever ångest och lidande. Många upplever att sjukdomen tar över så att det blir svårt att leva sitt vanliga liv. Ätstörningen har ofta även stor påverkan på livet för omgivningen och de anhöriga.
Ätstörningar uppkommer genom en interaktion mellan ärftlig sårbarhet och miljöfaktorer.
– Min förhoppning är att vi genom vår forskning ska förstå mer om varför vissa drabbas och att den kunskapen ska hjälpa oss att hindra fler från att insjukna, säger Mia Ramklint och fortsätter:
– Vården behöver även bli bättre på att vårda dessa patienter så att de som drabbas ska bli friskare fortare. Ett sätt som vi tror kan bidra till detta är den nationella högspecialiserade vården som startar i slutet av detta år. Akademiska sjukhuset här i Uppsala är en av de kliniker som fått detta uppdrag i Sverige.
Öka kunskap och bearbeta stigmatisering kring psykisk ohälsa
I samhället finns det fortfarande en stor brist på kunskap om hur hjärnan fungerar, både vid hälsa och vid psykisk sjukdom. Det finns även problem med stigmatisering och fördomar kring psykisk ohälsa.
För att motverka detta arrangerar Uppsala universitet tillsammans med Akademiska sjukhuset årligen Märta Nasvelldagen. I år är temat ”Ätstörningar, dagens och morgondagens vård”.
– På Märta Nasvelldagen vill vi ge olika perspektiv på ätstörningar, perspektiv från de som drabbas, från de som vårdar och de som forskar om ätstörningar. Vi kommer att tala om svår ihållande ätstörning men även om friskfaktorer, förebyggande arbete, nuvarande behandling och om ätstörning under graviditet.
– Vi tror dagen kommer att bidra till ökad kunskap, minskad stigmatisering och hopp om nya effektivare behandlingar, och om att kunna bli frisk från ätstörningar, säger Mia Ramklint.
Cecilia Yates
Märta Nasvelldagen
Märta Nasvelldagen arrangeras varje år av Uppsala universitetet och Akademiska sjukhuset. Det är en dag med fokus på psykiatrins utmaningar, att förstå, förebygga och behandla psykisk sjukdom samt med möjlighet till frågor och diskussion. Årets tema är: Ätstörningar, dagens och morgondagens vård, fredagen den 14 april på Psykiatrins hus vid Akademiska sjukhuset.
Märta Nasvelldagen tillägnas sjuksköterskan och donatorn Märta Nasvell. Hon kämpade hela sitt liv för att människor med psykisk sjukdom ska mötas av samma respekt som dem som drabbas av kroppslig sjukdom.