Hur bakterier blir resistenta mot antibiotika

I framtiden hoppas vi att forskningen visar hur antibiotika kan tas fram som bakterier inte lika lätt blir resistenta mot, säger Linus Sandegren, docent och universitetslektor i medicinsk bakteriologi

Antibiotikaresistens innebär att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Linus Sandegren, docent och universitetslektor i medicinsk bakteriologi, forskar om bakteriell evolution med stort fokus på hur bakterier blir resistenta mot antibiotika och hur resistensgener kan spridas mellan olika bakterier med så kallad horisontell gentransfer.

– De flesta resistensgener som vi hittar i bakterier på sjukhus idag har inte sitt egentliga ursprung i de bakterierna utan oftast i helt harmlösa bakterier från jord eller vattenmiljöer, berättar Linus Sandegren. De bakterierna levde tillsammans med de mikroorganismer som ursprungligen producerade olika naturliga antibiotika och från vilka vi har utvecklat våra kliniska antibiotika.

Problemet är att bakterier kan dela gener med varandra och de gener som ursprungligen var ett skydd för bakterier i miljön har nu flyttats till sjukdomsframkallande bakterier och ger dem en fördel i sjukhusmiljöer.

– De här mekanismerna är anledningen till att vi nu har problem med resistens mot alla antibiotika som vi har idag, förklarar Linus Sandegren. Bakterierna har kunnat kombinera ihop dem så att vi får så kallade multiresistenta bakterier som i vissa fall är resistenta mot alla olika antibiotika på en gång. Den evolutionen har bakterierna lyckats med på bara de 80 år som vi har använt antibiotika.

Nya metoder för genetiska förändringar

Idag visar forskning att samma evolutionära mekanismer skapar resistens mot nuvarande antibiotika om och om igen. För framtiden finns förhoppning om forskningsstudier som kan visa hur vi kan göra det svårare för bakterier att bli resistenta mot framtida antibiotika.

– I takt med att nya metoder har utvecklats de senaste åren så ökar också våra möjligheter till storskalig genomsekvensering vilket avslöjar bakteriernas evolutionära förändringar, och genom bättre metoder för att göra genetiska förändringar i bakteriernas genom i labbet kan vi experimentellt testa hypoteser på sätt som man inte kunde tidigare.

Resistensdynamik dåtid, nutid och framtid

Vid årets Göran Gustafsson-symposium kommer Linus Sandegren att tala om resistensdynamik i dåtid, nutid och framtid, och förklara historiskt hur man såg på uppkomsten av resistens för exempelvis penicillin.

– Idag har vi lärt oss hur bakterierna utvecklar och sprider resistens på sätt som vi inte trodde var möjligt tidigare, säger Linus Sandegren. Sedan kommer jag att göra en framtidsspaning om vad vi måste tänka på runt bakteriers förmåga att utveckla och sprida resistensmekanismer för framtida nya antibiotika.

Under symposiet kommer publiken få ta del av en stor bredd inom antibiotikaresistensforskning. Forskning som behövs för att förbättra läget i samhället runt antibiotikaresistens.

– Vanligtvis tänker man mest på antibiotikaresistens som ett medicinskt problem. Men orsakerna är multifaktoriella och väldigt tätt knutna till mänskligt beteende, industriell användning av antibakteriella ämnen utanför medicinen, och även de ekonomiska system som styr läkemedelsforskning.

– Dessutom är socioekonomiska faktorer som till exempel tillgång till rent vatten, ordentligt med mat och bristande tillgång till sjukvård viktiga för just infektionssjukdomar. Vi behöver ökad forskning inom många olika vetenskapliga discipliner för att komma tillrätta med problemen runt antibiotikaresistens, avslutar Linus Sandegren.