Då går svenskarna med på att pausa demokratin

– Vi blev förvånade själva över att det var ett så omfattande stöd för att just pausa demokratin. Men vi har ju märkt under senare år att vissa frågor diskuteras och ställs mot demokratin och det handlar om jämställdhet, miljön, kriminalitet och sådana saker. Och det här har förändrat sig ganska fort tycker vi, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap som tillsammans med kollegan Thomas Persson gjort undersökningen.

3 750 personer slumpmässigt utvalda personer fick frågan ”Demokratin ska tillfälligt kunna begränsas för att hantera…?” Alternativen att välja mellan var pandemi, klimat- och miljökris, grov brottslighet, finanskris, integrationsproblem och könsdiskriminering. Det visade sig att över hälften tyckte att det var okey att göra inskränkningar i de demokratiska rättigheterna för samtliga av samhällsproblemen, utom för könsdiskriminering där andelen låg på 40 procent.

Allra högst acceptans för att pausa demokratin noterades vid pandemi där 71 procent tyckte att det var en situation som kunde kräva sådana åtgärder. De flesta av svarsalternativen i enkäten beskrev inte situationer som självklart kunde betraktas som akuta och livshotande såsom pandemier eller krig.

– Det betyder att vi har blivit lite slappa i tänket. Vi tar lite demokratin för given. Vi tror att man får tillbaka den om man pausar den, säger Sten Widmalm.

Men det här är ett tankesätt vi ska se upp med, säger han, eftersom det finns flera exempel på länder där tillfälliga inskränkningar i demokratin inte alls blivit så temporära som först utlovats. Vissa regimer använder reella eller påstådda hot mot landet som en ursäkt för att driva politiken i en mer auktoritär riktning. Det gör inte att samhällsutmaningar lättare kan lösas, påpekar Sten Widmalm, och tar jämställdhetsfråga som exempel.

– Jag är helt och fullt övertygad om att den jämställdhet vi har i Sverige är väldigt beroende av att vi haft demokrati. Så är det någonting du inte ska stänga ner eller pausa för jämställdhetsarbetet så är det demokratin, säger han.

Rangordning av samhällsproblem

Enligt Sten Widmalm ger undersökningen en bild av hur svenskarna rangordnar olika problem i samhället.

– Sedan kan man också dra övergripande slutsatser kring detta, som att det ter sig vara för många som går med på att pausa demokratin utan trängande skäl.  Det finns ju mycket av det som vi tar upp här som inte alls eller enkelt kan skyllas på demokrati, till exempel klimat- och miljökris. Det är så lätt att säga att man är så missnöjd med demokratin, hur den skapat miljökriserna. Det är en fullständigt legitim ståndpunkt, men att säga att det legitimerar expertstyre, det finns inga belägg för att det skulle bli bättre med det, säger han.

Han ser flera orsaker till att svaren på enkäten ser ut som de gör och att detta inte enbart beror på att vi tar demokratin för given. Han menar också att många bygger in för mycket i begreppet demokrati, att det ska omfatta allt som vi tycker är bra. Politikerförakt och misstro mot våra folkvalda kan vara en annan anledning. Delvis tycker han att politikerna har sig själva att skylla när inte lyssnar på folket och tar sig friheter som att stifta lagar utan att lyssna till Lagrådet eller behandla tilläggsbudgetar utanför reglerna.

Anledning till vaksamhet

Så hur illa ute är egentligen den svenska demokratin? Några akuta hot, ser inte Sten Widmalm, men han tycker att det finns anledning till viss vaksamhet.

– Vår demokrati har ändå relativt starka rötter. Men ifall det är så att eliten börjar dra åt och tumma på rättigheterna och friheterna, då kan det snabbt få genklang när vi ser att folk ställer de här frågorna emot varandra på det sättet de gör. Då kan det tyvärr gå fort, säger han.

Sten Widmalm och Thomas Persson kommer nu att studera frågan vidare. Bland annat vill de gå ner på djupet gällande hur, när och under vilka förutsättningar svenskarna tycker att demokratin kan behöva pausas. Nästa vår hoppas de att kunna presentera nya resultat.