”Musik har de flesta en relation till”

Mattias Lundberg har uppmärksammats mycket för sitt arbete med att nå ut med sin forskning, till exempel i Sveriges Radio. Nu senast en kunglig medalj som delas ut den 13 juni, för hans för forsknings- och folkbildningsinsatser.

Det började år 2015 med programserien ”Den svenska musikhistorien” som producerades av Sveriges radio. Sedan har det fortsatt med programserien ”Fråga musikprofessorn” i Sveriges Radio P2.

– Att jobba med Sveriges radio är nästan samma jobb som undervisning men för allmänheten. Jag brukar få ungefär samma frågor från studenter som jag får i programmet. Fast en del frågor är speciella, till exempel: Vilken tonsättare är bäst, Brahms eller Haydn? Det är en fråga som nästan är provocerande men jag måste ju besvara den, annars blir det ingen radio.

En del av tjänsten

För honom har arbetet med radioprogrammen blivit en del av tjänsten, vid sidan av forskning och undervisning. Det hade kanske inte varit möjligt inom andra ämnesområden, konstaterar han.

– Musik har de flesta en relation till. Svenska folket utsätts dagligen för musik och då har de en ingång till det.

Institutionen för musikvetenskap tillhör de minsta vid Uppsala universitet och är en av få institutioner för musikvetenskap i Norden. Ämnet finns vid fler universitet men har då ofta slagits ihop med andra discipliner.

– Eftersom musikvetenskap är ett så litet ämne måste man undervisa och handleda inom ett brett fält, man blir generalist. Specialiseringen är inte lika långt gången som inom dagens naturvetenskap, vilket underlättar vid kontakter med en bredare allmänhet.

Dagliga frågor från allmänheten

Nästan dagligen får han och hans kollegor frågor från allmänheten, till exempel kring ett äldre musikaliskt verk som ska sättas upp. Arbetet med radioprogrammen har också fungerat som studentrekrytering.

– I vissa årskullar har flera sagt att de börjat läsa musikvetenskap efter att ha lyssnat på programmet. Det händer också att lyssnare hör av sig och frågar om vår utbildning.

Ämnet musikvetenskap är en förutsättning för att vi överhuvudtaget kan lyssna på äldre musik, konstaterar han.

– Utan musikvetenskap skulle vi inte kunna lyssna på Beethoven idag. Först i kedjan är alltid en musikvetare, som är skälet till att vi vet vem som har skrivit vilken musik. De läser notationen och överför till den moderna notationen.

Musik från 1400-talet

Mattias Lundberg har själv varit med och letat fram noter i dammiga arkiv, som sedan uppförts av musiker för första gången i modern tid. Hans specialområde är liturgisk musik från medeltiden och reformationstiden.

– Det är speciellt, för musiken används i ett rituellt sammanhang som fortfarande finns kvar. Det finns musik från 1400-talet som kyrkobesökare fortfarande känner igen. Och det här är musik från tiden när Uppsala universitet grundades!

Han började som kyrkomusiker. Vid sidan av musiken läste han klassiska språk och drogs mot äldre och äldre musik. Som flera av hans radiolyssnare frågade han sig: ”Vad kan man egentligen veta om äldre musik?” På den vägen är det.

– Det är många lager av överraskningar. Först att man kan få syssla med det här på heltid, det är ju en belöning i sig. Sedan att Sveriges radio tycker att det är intressant och nu en medalj från kungen.