Hur påverkar skyfall sjöars planktonliv?
Forskarna studerar hur planktonlivet påverkas när vatten och näringsämnen rinner ner i sjön. I de nedsänkta behållarna, mesokosmerna, simuleras effekten av alltifrån väldigt lite regn till riktiga skyfall.
Vid sjön Erken i Uppland pågår ett forskningsprojekt för att bättre förstå hur bakterier, alger och djur som lever som plankton påverkas vid olika avrinningsscenarier. Forskarna studerar hur organismerna reagerar på skillnader i tillförseln av näringsämnen och organiskt material från omgivningen.
I nedsänkta behållare, så kallade mesokosmer, som fyllts med sjövatten tillsätts närings- och humusämnen under en treveckorsperiod. Den totala mängden av ämnena som blandas i varje mesokosm är densamma men sättet det görs på skiljer sig åt för att spegla olika nederbördsscenarier. I en extrembehandling hälls allt ner vid ett och samma tillfälle för att efterlikna ett riktigt skyfall, i andra behållare tillsätts små mängder varje dag för att simulera en mer kontinuerlig avrinning och en tredje grupp får en medelbehandling. Det finns också kontrollbehållare där inget alls tillsätts.
– Det är viktigt att förstå hur intensiteten och frekvensen av tillförseln påverkar planktonsamhällen eftersom vi kommer att få ett mer varierat och extremt väder framöver. Det utsätter organismerna i vattnet för en mer varierad tillgång till de resurser som de behöver för sin tillväxt, vilket vissa grupper och arter kan ha svårt att anpassa sig till. Det kan leda till förändringar i den biologiska mångfalden, men också påverka hela näringsvävsstrukturen i slutändan, berättar Silke Langenheder som är föreståndare för Erkenlaboratoriet och leder projektet.
Planktonsamhällena utgör ju själva basen i sjöars näringskedjor. Om koncentrationen av näringsämnen ökar kan det gynna både bakterier och växtplankton. Men humusämnen från döda växtrester kan också göra vattnet brunare. Detta förändrar ljusförhållandena i sjön och det påverkar växtplankton som är beroende av solljuset för sin fotosyntes. För att få en bättre bild av hur allt det här hänger ihop studerar forskarna flera olika sjöar.
– Det här är ett stort internationellt samarbetsprojekt där vi också gör exakt samma experiment i flera sjöar parallellt, säger Silke Langenheder.
Förutom i Erken gör forskarna försök vid en fältforskningsstation som tillhör Göteborgs universitetet och i sjön Bolmen där Sydvatten driver en fältforskningsstation. Sydvatten har ett särskilt intresse av experimentet eftersom förbruningen kan ha negativa effekter på vattenkvaliteten. Om sjön blir brunare kan det nämligen innebära att det blir mer komplicerad och kostsamt att rena dricksvatten.
– Vi hoppas att våra resultat kan leda till att vi bättre förstår hur extrema väderhändelser påverkar planktonsamhällen i våra sjöar och särskilt deras biologiska mångfald. På sikt skulle man också kunna tänka sig att våra resultat kan hjälpa till att förbättra modeller för att förutse förekomsten och storleken av algblomningar genom att man även tar hänsyn till avrinningens intensitet och frekvens, säger Silke Langenheder.
Åsa Malmberg