Nya rön om européers genetiska historia

Trasiga lerkrukor

Exempel på ungefär 6000 år gammal keramik från den jordbrukande Lublin-Volhynian-kulturen, Książnice 2, Polen. Foto: Stanisław Wilk

I en ny dna-studie förfinas bilden av hur olika grupper under den europeiska stenåldern blandades, men även hur vissa grupper av människor var isolerade. Studien har utförts av forskare vid Uppsala universitet tillsammans med ett internationellt forskarlag som tagit fram nya genetiska data från 56 central- och östeuropeiska individer från stenåldern.

– För att genomföra sådana här studier krävs en bred tvärvetenskaplig diskussion. I den här studien har den varit exceptionellt fruktbart, säger Tiina Mattila, populationsgenetiker vid Uppsala universitet och studiens försteförfattare.

Under de senaste 15 åren har tidigare dna-forskning bit för bit byggt upp en bild av den europeiska stenålderns historia. Innan jordbruket spred sig till Europa fanns det i olika delar av Eurasien olika grupper av jägare och samlare, som också blandade sig med varandra. Den här studien visar att blandningen av dessa jägar- och samlarlinjer var starkt kopplad till geografi.

Folkgrupperna blandades på olika sätt

Flera tidigare dna-studier om Europas förhistoria har också visat att spridningen av jordbruket var starkt kopplad till genflödet från Anatolien. Denna grupp skilde sig mycket – genetiskt och kulturellt – från de europeiska jägar-samlarna. Dock breder jordbruket ut sig på olika sätt i olika geografiska områden. Detta ledde till att folkgrupperna blandades på olika sätt i olika delar av Europa.

– Dessa skillnader i blandningen av linjer och kulturer kan berätta för oss om maktförhållandena mellan olika grupper, säger Tiina Mattila.

Kranium, ben och redskap

Individ från Książnice 2, Polen, som levde för ungefär 6000 år sen och ingår i den nya studien. Foto: Stanisław Wilk

I den nya studien tittade man också på nära släktingar.

– Gemensamma gravar antas ofta vara familjegravar, men i vår studie var detta inte alltid fallet, Detta visar att redan under stenåldern spelade andra sociala faktorer också en roll i begravnings-praxis, säger Helena Malmström, arkeogenetiker vid Uppsala universitet.

Befolkades av jägare och samlare

En omfattande bild av stenålderseuropéernas genetiska historia har vuxit fram. Den nya studien lägger ytterligare detaljer till detta pussel.

– Vi kan visa att vissa delar av Europa – såsom området runt Dnipro-flodens delta – befolkades av en grupp jägare och samlare under många tusen år. Detta trots att många andra delar av Europa förändrade sitt sätt att leva i samband med att nya grupper anlände som producerade mat genom att bruka jorden, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

Publikation

Tiina M. Mattila, Emma M. Svensson, Anna Juras, Torsten Günther, Natalija Kashuba, Terhi Ala-Hulkko, Maciej Chyleński, James McKenna, Łukasz Pospieszny, Mihai Constantinescu, Mihai Rotea, Nona Palincaș, Stanisław Wilk, Lech Czerniak, Janusz Kruk, Jerzy Łapo, Przemysław Makarowicz, Inna Potekhina, Andrei Soficaru, Marzena Szmyt, Krzysztof Szostek, Anders Götherström, Jan Storå, Mihai G. Netea, Alexey G. Nikitin, Per Persson, Helena Malmström & Mattias Jakobsson (2023) Genetic continuity, isolation, and gene flow in Stone Age Central and Eastern Europe. Communications Biology. 10.1038/s42003-023-05131-3

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin