Ny databas ska synliggöra afrikansk litteratur

När Ashleigh Harris undervisar om afrikansk litteratur märker hon att det finns stora kunskapsluckor. De verk som cirkulerar globalt är oftast skrivna av afrikaner bosatta i Europa eller USA för en icke-afrikansk publik. Men vad läser egentligen afrikaner själva?

Till stor del handlar det om icke publicerad litteratur, som istället sprids via filmade uppläsningar, teaterföreställningar och bloggar.

– Det finns en sorts osynliggörande av den här typen av material som skapar stereotyper som att afrikaner inte läser. Det är fullständigt nonsens. Men om du vill introducera dina elever till den zimbabwiska teatern finns väldigt lite tillgängligt på nätet, konstaterar Ashleigh Harris.

I september startade hon ett storskaligt digitaliseringsprojekt, med stöd från ERC, Europeiska forskningsrådet. Under fem år ska hon och hennes forskargrupp skapa en öppen digital databas och katalogisera tusentals litterära verk från hela Afrika.

Saknas i världskatalogen

Ashleigh Harris har identifierat ett stort problem: Majoriteten av den litteratur som produceras på den afrikanska kontinenten går inte att hitta i den digitala världskatalogen Worldcat, som används av bibliotek världen över.

– Formaliserad bokutgivning saknas nästan helt i Afrika. Väldigt ofta publicerar författare sina verk själva och muntliga former av litteratur är vanligare över hela kontinenten. Men de saknar ISBN-nummer och standardiserad metadata, och blir därför osynliga.

Även verk på de tusentals olika afrikanska språken faller utanför. Och muntliga genrer som poesi, berättande och teater saknar ofta skriftliga nedteckningar. Det här snedvrider bilden av afrikansk litteratur och hur den uppfattas globalt, menar Ashleigh Harris.

– Därför är det bråttom att rädda kulturarvet innan det försvinner.

Ny modell för metadata

Databasen kommer innehålla grundläggande metadata – författare, titel, språk, genre med mera – och länkar till var verken finns arkiverade. Genom att använda afrikanska genretermer i stället för europeiska hoppas Ashleigh Harris bättre fånga de kulturella sammanhangen.

Informationsinsamlingen innebär mycket fältarbete. Forskargruppen består av språkexperter som kartlägger arkiv och opublicerade manuskript, samt talar med författare. De digitaliserar och dokumenterar sedan vad de hittar – till att börja med på 14, 15 olika språk.

– I ett arkiv hittade vi 250 odokumenterade pjäser av Zimbabwes mest kända dramatiker och författare. Så vi skrev ner några grundläggande metadata, berättar Ashleigh Harris. Det handlar om att utöka synligheten av det som faktiskt redan finns där.

Räddningsaktion för kulturarvet

I Zimbabwes huvudstad Harare hittade de värdefulla texter i mycket dåligt skick. Handskrivna manuskript låg utspridda i containrar och gnagdes sönder av råttor. Ashleigh Harris beskriver arbetet som en räddningsaktion för att bevara kulturarvet.

– Jag hoppas att arbetet med databasen får effekten att människor börjar skydda de här texterna bättre och hålla sin metadata uppdaterad, när de inser värdet av det, säger Ashleigh Harris.

Hon hoppas att när forskare börjar se vad som finns tillgängligt kommer de att uppmuntras att studera materialet i afrikanska arkiv.

När den flerspråkiga databasen lanseras är ambitionen att den ska vara öppen för alla. Ashleigh Harris hoppas den ska förändra hur afrikansk litteratur studeras och undervisas om i hela världen.

– Vi ska arbeta fram ett standardsystem som tillåter vem som helst att lägga in information i vår databas på webben. Det är ett slags crowdfunding-projekt, framför allt för forskare och akademiker över hela den afrikanska kontinenten.

Annica Hulth