Fortsatt många konflikter i världen under 2023

Hon och hennes kollegor vid konfliktdatabasen UCDP summerar varje år antalet konflikter i världen. När år 2022 summerades hade antalet dödsfall i aktiva konflikter i världen fördubblats. Ännu är det svårt att säga något säkert om år 2023, men Therese Pettersson gissar på en fortsättning av den mörka trenden.

– Vi kommer ha minst lika många krig som förra året, kanske eventuellt några fler. Krig är de konflikter som orsakar minst 1000 dödsfall under året. Förra året var ett extremt år när det kommer till dödssiffror och en väldig ökning från året innan. Men även innan det såg vi en uppgång, och den uppgången kommer att fortsätta, även om siffrorna för 2023 inte når upp i samma nivå som under rekordåret 2022

Slut på kriget i Etiopien

En viktig anledning till ökningen under 2022 var kriget i Etiopien med fler än 100 000 döda. Det kriget tog slut i november förra året.

– Kriget i Ukraina fortsätter ju med samma, om inte ännu högre, intensitet och sedan har vi ju kriget i Gaza. Det är definitivt ett stort krig men det är ännu inte lika stort som Ukraina eller Etiopien var förra året, konstaterar Therese Pettersson.

Att samla in data om konflikter mitt under pågående krig är en utmaning för forskarna. Dels förstörs ofta infrastrukturen, dels är det känsliga militära hemligheter hur många som dör i strid.

– Vi är beroende av öppna källor och av information som publiceras antingen av nyhetsmedia eller av människorättsorganisationer. Det finns chattar och twitterkonton som kan vara väldigt bra, men man måste hela tiden veta var informationen kommer ifrån och försöka bekräfta den med originalkällor.

De försöker samla information så brett som det går, men om en statsmakt har hård kontroll över internettäckning eller nyhetsmedia så kan det vara väldigt svårt.

Samlar data för forskningen

Uppsala Conflict Data Program är världsledande på statistik för forskning på inbördeskrig. Huvudfokus är att samla data som kan användas i forskarvärlden, men databasen används också av journalister och beslutsfattare och olika typer av organisationer.

– Under det senaste året kom användarna från hela 197 olika länder, de flesta från USA och länder i Europa, berättar Therese Pettersson.

Vad säger då forskningen om att det blir mer och mer krig i världen?
– Det är en sak att nya krig startar men det handlar också om att man inte lyckas lösa krig som uppstår. Det finns olika förklaringar men en aspekt är att det har varit väldigt svårt för till exempel FN att agera, säger Therese Pettersson.

– I början på 90-talet så hade vi också ett väldigt högt antal pågående konflikter och då satte man in väldigt mycket medling och fredsbevarande insatser. Man skrev under många fredsavtal och det ser vi inte riktigt nu.

Ökade globala spänningar

En förklaring är de ökade globala spänningarna mellan USA, Ryssland och Kina som gör att det är svårt att få till FN-operationer.

– Det är också mycket vanligare att lägga sig i varandras konflikter, att man skickar trupper eller stridsflyg för att strida i en konflikt som inte är ens egen. Det gör att konflikter är svårare att lösa och håller på mycket längre. Man tillför ju resurser till de stridande parterna så de kan slåss mer och under längre tid.

Finns det risk för att krig kan leda till fler krig, så att det blir en snöbollseffekt?
– Det finns en oro att det som händer i Gaza kan leda till ett regionalt krig eftersom det finns så många spänningar mellan olika länder som är allierade på olika sätt. Om det är många som flyr till grannländerna kan det öka spänningarna. Flyktingströmmar leder lätt till nya konflikter.

En annan intressant utveckling är återkomsten av internationella konflikter, som i kriget mellan Ryssland och Ukraina.

– Det är ganska ovanligt att två stater strider mot varandra. Annars är det ofta en rebellgrupp som strider inom ett land. Det här ser vi på ganska många håll, vilket är oroande, säger Therese Pettersson.

Annica Hulth