Renare luft i svenska städer ger stora hälsovinster

Studien är ett forskningssamarbete mellan bland annat Uppsala universitet och Göteborgs universitet där de tittat på utsläpp från bland annat trafik, industrier och vedeldning. Forskarna har gjort en högupplöst datamodell av hur luftföroreningsnivåerna förändrats över tid för sex städer i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping och Umeå. Därmed omfattar studien livsmiljön för mer än hälften av Sveriges invånare.

Minskning av fina partiklar

Mellan år 2000 och 2018 har de fina partiklarna minskat med 56 procent, de grövre partiklarna med 23 procent, och kvävedioxider med 33 procent. Störst minskning av de fina partiklarna noterades i Göteborg, medan grova partiklar och kväveoxider minskade mest i Uppsala och Stockholm. Den förbättrade luftkvaliteten beror på sjunkande utsläpp både i Sverige och utomlands.

– Trots förbättring i luftkvalité, så ser man att i genomsnittet 65% av invånare i de sex stora svenska städerna fortfarande är utsatta för halter av fina partiklar som överskrider WHO:s riktlinjer – i Uppsala var det 68% av invånarna. Positivt är dock att i Uppsala noterades även den största minskningen av exponering för grova partiklar och kvävedioxid samt den lägsta exponeringen av luftföroreningar jämfört med de andra städerna, säger Marta Kisiel, docent i arbets- och miljömedicin på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

Stora skillnader

Forskarna uppskattar att nästan 3 000 förtida dödsfall per år undvikits mellan 2000 och 2018. Många svenskar är dock fortfarande utsatta för luftföroreningshalter över de gränsvärden som WHO rekommenderar. Studien visar att det finns stora skillnader mellan geografiska områden inom de sex städerna, men generellt finns de högsta exponeringarna i Malmö.

– Minskning av luftföroreningar kan ge påtaglig hälsofrämjande effekt, även i områden med relativt ren luft. Det är viktigt att jobba med fortsatta ansträngningar för att minska utsläpp av luftföroreningar i Sverige, säger Marta Kisel.

Studiens resultat publiceras i tidskriften Air Quality, Atmosphere & Health. Modellen kommer nu att användas för att studera vilken roll luftföroreningar och andra faktorer i miljön spelar i de tidiga stadierna av kroniska sjukdomar, som hjärtkärlsjukdom, metabolt syndrom och njursvikt. Forskningen baseras på data från den stora svenska SCAPIS-studien, där 30 000 medelålders svenskar har undersökts. Förutom Uppsala universitet bidrar även forskare från övriga sex universitet som medverkar i SCAPIS-studien samt luftkvalitetsexperter från SMHI, Stockholms Luft- och Bulleranalys och Miljöförvaltningen i Malmö stad.

Märta Gross Hulth