Tre dagar på tema desinformation

– Att bättre förstå varför det sprids så mycket desinformation i samhället och vad vi kan göra åt det.

Hur har ni tänkt när ni bjudit in talare?
– Vi ville täcka in olika aspekter och har därför bjudit in forskare som ägnat sig åt desinformation inom olika ämnesområden. Det kommer bland annat handla om klimatfrågan, vaccinationsskepsis, alternativmedicin, desinformation i krigssituationer och allmän skepsis mot vetenskap. Två av föreläsningarna är öppna för allmänheten.

Ja, en av de öppna föreläsningarna hålls av en forskare känd för ett experiment med en gorilladräkt?
− Ja det är den amerikanske forskaren Christopher Chabris som gjorde det berömda experimentet med en person i gorilladräkt som blandar sig i en basketmatch utan att hälften av åskådarna ens ser den, en klassisk viral film. Han brukar berätta om vanliga missuppfattningar om hur hjärnan fungerar och selekterar information. Den andra öppna föreläsningen hålls av Anastasia Kozyreva & Philipp Lorenz-Spreen från Max Planck-institutet i Berlin och har titeln: Digital Media, Democracy, and the Challenge of Misinformation.

Du har tidigare varit med och skrivit en rapport om hur man kan bemöta falsk information. Vad skulle du säga är den mest allvarliga formen av desinformationsspridning inom ditt forskningsfält, medicin och hälsa?
− Det är vaccinationsmotståndet, en skepsis som bottnar i okunskap och ryktesspridning. Därför är det viktigt att bemöta det med korrekta fakta som också är tillgängliga och förståeliga för den breda allmänheten.

Vad kan man göra åt det?
− De som sitter på faktaunderlaget måste samarbeta med till exempel psykologer och pedagoger så att materialet kan presenteras så att det når ut. På så sätt kan man erbjuda människor ett konsumentskydd som hjälper dem stå emot bedrägliga påståenden.

Sandra Gunnarsson