”Många av världens sjöar har akuta hälsoproblem”

brunt vatten i en sjö

Många av världens sjöar har blivit brunare på grund av bland annat klimatförändringar, försurning och skogsbruk vilket ökar risken för syrebrist och bakterietillväxt som leder till sämre dricksvatten. Foto: Privat

Hallå där, Gesa Weyhenmeyer, professor i akvatisk biogeokemi och ledare för en forskningsartikel som nyligen publicerats i tidskriften Earth's future: ”Global Lake Health in the Anthropocene: Societal Implications and Treatment Strategies”. Vad handlar artikeln om?

porträtt av Gesa

Gesa Weyhenmeyer. Foto: Lotta Weyhenmeyer

– Vi är en internationell forskargrupp som i artikeln visar att många av världens 1,4 miljoner sjöar som är större än eller i storleksordningen 0,1 km2 har akuta hälsoproblem och behöver adekvat behandling. Många av sjöarna har liknande hälsoproblem som människan. Sjöarna uppvisar till exempel cirkulationsproblem, andningsproblem, infektioner, förgiftningar, metaboliska dysfunktioner och näringsproblem.

Varför är sjöarna så sjuka?

– Det finns flera orsaker, som den pågående globala uppvärmningen och människans överexploatering av världens sötvattenresurser. Flera tusentals sjöar i världen är drabbade av uttorkning vilket påverkar fler än 153 miljoner människor som bor runt dessa sjöar. Sjöarnas sjukdomar orsakas också av gruvdrift, industriella föroreningar, atmosfäriskt nedfall av svavel- och kväveföreningar och skogsplantering. Dessutom har vi farliga ämnen som vanligen sprids via luft och vatten och återfinns i sjöar över hela världen. Sådana ämnen finns i till exempel läkemedelsrester, hormonstörande ämnen, industrikemikalier och bekämpningsmedel.

Vilka konsekvenser får det om inte sjöarnas sjukdomstillstånd åtgärdas?

– Om sjöarna inte behandlas så kommer många av deras hälsoproblem att bli kroniska. Det kommer att leda till en drastisk minskning av de livsviktiga ekosystemtjänsterna som sjöarna ger oss människor. Hoten skiljer sig mycket åt mellan olika geografiska regioner, men vad som utgör den högsta sannolikheten för att direkt äventyra människors överlevnad är bland annat vatten- och livsmedelsbrist, förorenat dricksvatten, vattenburna sjukdomar, vattenrelaterade krig och översvämningar.

Vad krävs för att vända den här negativa utvecklingen?

– Det måste till omedelbara åtgärder för att förbättra hälsan och välbefinnandet i de sjöar som är värst drabbade, särskilt i tätbefolkade låginkomstländer. Dessutom krävs förebyggande åtgärder för att stoppa den nedåtgående trenden i många av de återstående sjöarna. Enligt vår forskargrupp bör strategierna likna dem som används inom humanvården: ingripande och förebyggande åtgärder innan hälsoproblem uppstår, regelbunden screening och tidig identifiering av hälsoproblem i sjöar, samt sanerings- och begränsningsinsatser i lämplig skala som sträcker sig från lokal till global nivå. Överhuvudtaget finns det ett akut behov av internationella fördrag, en koalition mellan ekonomi och samhälle och ett engagemang från lokala medborgare och icke-statliga organisationer.

Anneli Björkman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin