Analys av verktyg ger ny bild av Påsköns historia

Vid de arkeologiska utgrävningarna av den hittills äldsta boplatsen på Påskön 1987–88 fann Helene Martinsson-Wallin verktyg gjorda av obsidian (vulkaniskt glas). De har nu analyserats i detalj, med hjälp av mikroskop.

Forskarna har hittat spår av stärkelsekorn på de cirka 800 år gamla verktygen som jämförts med ett referensbibliotek till hur olika kulturväxters stärkelsekorn ser ut. Det visade sig att verktygen har använts för att bearbeta växter som både har polynesiskt ursprung (till exempel taro, brödfrukt) och sydamerikanskt ursprung (sötpotatis och maniok).

Styrker tidigare teorier

De nya analyserna av verktygen tillsammans med genetisk forskning som publicerades 2024 styrker Helene Martinsson-Wallins teorier som presenteras i hennes doktorsavhandling från 1994.

Hon menar att Påskön befolkades av människor med polynesiskt ursprung men som tidigt etablerade en sydamerikansk kontakt. Dessa kontakter påverkade kulturen och lade grunden till utformningen av de stora statyerna på Påskön och dess säregna kulturella uttryck.

– Många andra forskare har envist hävdat att Påskön endast var koloniserat en gång av en polynesisk befolkning västerifrån utom den kände etnografen Thor Heyerdahl. Han menade att ön först koloniserades av människor med sydamerikanskt ursprung som uppförde statyerna. Sedan kom en polynesisk befolkning till ön, säger Helene Martinsson-Wallin.

Nu visar de nya forskningsresultaten att hennes teori från 1994 om Påsköns äldsta historia är den mest sannolika.

– Det känns naturligtvis bra att mina teorier har styrkts genom ny forskning. Jag har haft en förhoppning om att mina idéer kommer att kunna styrkas via nya metoder såsom dna-analys, säger Helene Martinsson-Wallin.

Omfattande kulturkontakter

Påskön är geografiskt sett jordens mest isolerade plats. Frågan om hur och när ön befolkades har diskuterats i flera hundra år och speciellt filtigt sedan Thor Heyerdahls arkeologiska undersökningar där på 1950-talet.

Frågan om koloniseringen och kulturkontakter mellan polynesier och sydamerikanska urfolk har länge varit en hörnsten i den arkeologiska forskningen om Söderhavets öar, kolonisation och hur Påsköns specifika megalitkultur uppstod.

– Vår forskning visar nu på mer omfattande kulturkontakter över haven i förhistorisk tid än många andra forskare tidigare har hävdat vara möjlig med dåtidens farkoster och navigation. Det är i skärningspunkten av dessa kulturkontakter som Påsköns säregna och fascinerande kultur uppstod, säger Helene Martinsson-Wallin.

Annica Hulth