Supervalåret – bakom den demokratiska fasaden
År 2024 är ett "supervalår", men samtidigt finns stora utmaningar för demokratin i världen. Foto: Getty Images
År 2024 går rekordmånga människor i världen till val. Men alla val är inte fria och rättvisa. I auktoritära stater används flerpartival och jämställdhetsreformer för att framstå som mer demokratiska, berättar Pär Zetterberg i Forskarpodden.
Lyssna på avsnittet: Supervalåret – bakom fasaden
Under år 2024 hålls nationella val i många av världens mest folkrika länder. Därför kallas det ett "supervalår", men samtidigt finns stora utmaningar för demokratin i världen.
Pär Zetterberg, professor i statsvetenskap, forskar om jämställdhetsreformer och demokrati i länder som Mexico, Tanzania, Sri Lanka och Tunisien. Hans forskning visar att flerpartival och jämställdhetsreformer ibland utnyttjas av auktoritära stater för att framstå som mer demokratiska.
Pär Zetterberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Supervalåret
Under år 2024 hålls nationella val i många av världens mest folkrika länder. Därför kallas det ett "supervalår". Men betyder alla dessa folkomröstningar att demokratin växer sig starkare?
Till exempel behöver inte ett flerpartival betyda att länderna tävlar på lika villkor. Pär Zetterberg jämför med en fotbollsmatch där det ena laget har uppförsbacke och det andra har nedförsbacke.
– Det ska inte vara en riktig tävling utan det ska vara ett sätt att få omvärlden och andra att tänka att ”jamen de här är ändå lite demokratiska”. För varje sådan här tanke man kan så, att det finns ett visst mått av demokrati i landet, så kan det vara till gagn för en auktoritär regim.
Pär Zetterberg ger också exempel på demokratins utmaningar i andra, mer väletablerade demokratier i väst, till exempel i USA.
Annica Hulth
Forskarpodden
I Forskarpodden hör du samtal om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Hur blev de forskare? Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar forskningen till att lösa samhällsproblem?