Naket på duk säljer bäst
Nationalekonom Adri de Ridder kan konsterna att naket säljer bra. Här syns Zorns tavla Söndagsmorgon som såldes för 35 miljoner kronor 2021. Foto: Bukowskis/Wikipedia och Daniel Olsson
Hur mycket kostar en tavla av en svensk mästare? Det har företagsekonom Adri de Ridder kartlagt. Resultatet visar att nakenmotiv säljer bäst. Samtidigt får kvinnliga konstnärer knappt betalt för färgen – om de inte är ett känt namn.
Priset på konst avgörs inte bara av konstnärens namn, utan av en rad andra faktorer. Det säger Adri de Ridder som kartlagt drygt 15 000 tavlor av svenska konstnärer som sålts av de stora auktionshusen under det senaste decenniet. Databasen som han byggt upp innehåller bland annat information om verkens storlek, teknik, om de är signerade eller inte, konstnärens kön, utgångspris och försäljningspris.
− Viktigast av allt är att vi har tittat på motivet, vad tavlan visar. Och då ser vi att nakenmålningar är den kategori motiv som drar iväg mest i pris. I tidigare forskning har man endast gått på tavlans namn, men det säger ingenting, säger Adri de Ridder, universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen.
Som exempel tar han Anders Zorns tavlor Gammal spegel och Röd Sand. Vad titlarna inte avslöjar är att de båda verken visar nakenmotiv och sålts för 3,6 respektive 11,8 miljoner kronor. Samma konstnär ligger också bakom tavlan Söndagsmorgon som 2021 såldes för över 35 miljoner kronor. Även denna bjuder på ett avklätt motiv.
Mindre populära motiv är landskap och porträtt. Även om en känd konstnär ligger bakom.
− Du kan ju köpa en tavla av Anders Zorn som visar ett porträtt av Mrs. Faulkner i London, vem vill ha det? Det är ingen som vill ha det. Eller en ung, uppklädd, Carl Bildts pappa eller farfar. Det vill inte du ha hemma hos dig. Du vill ha ett neutralt motiv, eller hur?
Allra sämst går det dock enligt Adri de Ridder för tavlorna som målats av kvinnor.
− Tavlor av kvinnliga konstnärer blir mycket billigare. De får knappt betalt för färgen eller ramen. Så vida man inte är ett känt namn och heter Helene Schjerfbeck eller Tove Jansson.
Konst som investering
Adri de Ridder menar att konstmarknaden är intressant att studera eftersom den omsätter så pass stora belopp. Han planerar nu att gå vidare med att undersöka hur det kan komma sig att auktionshusen verkar jobba enligt en helt egen logik där utgångspris och slutpris kan skilja sig enormt mycket åt.
− Varför är utgångspriset på en Ivan Aguéli 4 miljoner när den sedan säljs för 6 miljoner? Det är för stor diskrepans mellan utgångspris och slutpris. Det är som att åka till bilvaruhuset och tro man köpa en Volvo för 50 000, fast den är värd 150 000. Det går inte ihop.
Han är också intresserad av att undersöka om svensk konst kan vara kan vara en lönsam investeringsstrategi – ett sätt att få pengar att växa som är oberoende av hur det går på börsen.
− Man brukar prata om ’alternative investment strategies’. Om du har 100 miljoner kronor kanske du inte satsar allt på aktier, utan köper tavlor istället. Jag är intresserad av att ta reda på om det fungerar. Vad har man fått för avkastning på kort eller lång sikt, verkar det vara lönsamt?
Att de som köper tavlor inte bara gör det för att ha något snyggt på väggen hemma blir tydligt när Adri de Ridder tittat på hur ofta tavlorna byter ägare. Detta genom att räkna ut snittiden över hur ofta en tavla säljs.
− Snittiden är runt sju till åtta år i USA. I Sverige är det mycket kortare tid, vilket innebär att det verkar vara mera spekulation i Sverige jämfört med USA.
Sandra Gunnarsson, Daniel Olsson