Donationen från Gustaf II Adolf bidrog till universitetets frihet

gammalt dokument med lacksigill

Donationen höll universitetet självförsörjande under mer än 200 år och fram till 1870-talet täckte den mer än hälften av universitetets kostnader. Foto: Alvin

För 400 år sedan fick Uppsala universitet en gigantisk donation från Gustaf II Adolf, som kom att bli helt avgörande för universitetets utveckling. Än idag kan avkastningen av dessa medel, som förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning, användas fritt av universitetet.

Gustaf II Adolf

Gustaf II Adolf ville stärka den högre utbildningen i Sverige. Foto: Alvin

Den 31 augusti år 1624 donerade Gustaf II Adolf 378 gårdar och andra tillgångar till Uppsala universitet, som då var det enda universitetet i Sverige. Donationen är unik på flera sätt, konstaterar Carl Frängsmyr, författare och universitetshistoriker.

– Donationen höll universitetet självförsörjande under mer än 200 år och fram till 1870-talet täckte den mer än hälften av universitetets kostnader. I sin omfattning är den helt enastående och unik i sitt slag.

De nya ekonomiska förutsättningarna förbättrade möjligheterna för Uppsala universitet att rekrytera och behålla professorer. Samtidigt ökade självförtroendet hos universitetets företrädare.

– Det var en del av syftet för Gustaf Adolf. Det vill säga att universitetet blev ekonomiskt självförsörjande och i och med det kunde upprätthålla akademisk frihet i den gamla klassiska bemärkelsen.

Helt fristående från samhället

Akademisk frihet på den tiden innebar att universitetet skulle vara helt fristående från det övriga samhället, med egen domsrätt och skild från allmänna lagar. Den här upphöjda ställningen som en fri organisation blev en följd av donationen.

– I sin tur gav det universitetets företrädare ett helt annat självförtroende och förutsättningar att föra universitetets talan gentemot kyrkan, gentemot högadeln och i senare tid gentemot riksdagen och politiker i Stockholm, konstaterar Carl Frängsmyr.

carl frängsmyr med slottet i bakgrunden

Carl Frängsmyr, författare och universitetshistoriker.

Redan när Gustaf II Adolf tillträdde som kung år 1611, fanns det med i hans kungaförsäkran att han ville stärka den högre utbildningen i Sverige. Förutom donationen utverkade han medel till ett nytt universitetshus, Gustavianum, och inrättade en tjänst som akademiräntmästare.

– På 1600-talet hade vetenskapen börjat ta ett kliv framåt, så förhållandena var annorlunda jämfört med på de äldre Vasakungarnas tid. Samtidigt måste det också ha funnits en personlig vilja hos honom. Dels ett intresse för vetenskap men framförallt en förmåga att förstå att det han ville bygga, en ny svensk stormakt, skulle kräva att ämbetsmän kunde utbildas i Sverige.

Skänktes av kungen personligen

Det speciella med donationen var att den skänktes av kungen personligen. Han hade en stor personlig förmögenhet i form av tusentals gods, som var nedärvda från Gustav Vasas tid. Donationen var alltså inte en gåva från staten. Därför har dessa medel också kommit att bevaras vid Uppsala universitet genom tiderna – trots att det har ifrågasatts många gånger.

Och det är delvis tack vare donationen som universitetet har förblivit i Uppsala, berättar Carl Frängsmyr.

– Under 1800-talet fördes det under flera decennier en livaktig debatt där många ville att Uppsala universitet skulle flyttas till Stockholm och bli ett huvudstadsuniversitet. Universitetets främsta argument mot en förflyttning var att det tydligt stod i donationsbrevet att det här var en gåva till universitetet i Uppsala. Om det flyttades till Stockholm skulle man vara tvungen att återbetala donationen till Vasa-familjens ättlingar efter 200 år.

Förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning

Förutom kravet att universitetet skulle ligga i Uppsala ställdes inga särskilda krav på hur donationen skulle användas. Men kungen var noga med att akademiräntmästaren skulle styra över pengarna och ingen utomstående person.

rött trähus med vita knutar

Gustaf II Adolf donerade 378 gårdar och andra tillgångar till Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Sedan 1997 förvaltas den Gustavianska arvegodsdonationen av Uppsala Akademiförvaltning och utgör idag cirka en och en halv procent av Uppsala universitets totala budget.

– Det har blivit en rännil i det stora hela, men en väldigt viktig rännil. Det är tillräckligt mycket pengar för att universitetet ska ha frihet att kunna göra egna satsningar och till exempel bekosta egen bokutgivning. Det ger universitetet en stor frihet som har varit och fortfarande är väldigt värdefull, säger Carl Frängsmyr.

Annica Hulth

Gustavianska donationen genom tiderna

1624 får universitetet donationen från Gustaf II Adolf. Bland annat ingick 378 gårdar, två mjölkvarnar, en sågkvarn samt tionden från åtta socknar.

1830 delar staten för första gången ut statsanslag till Uppsala universitet.

1870-talet: Donationen täcker fortfarande över hälften av universitetets kostnader.

1977 slår regeringen fast att universitet är statliga myndigheter. Men universitetet får fortsätta förvalta sitt fastighetsbestånd.

1990-talet: Regeringen utreder huruvida fastigheterna ska överföras till staten.

1994 kom en ny stiftelselag.

1997 bildades Uppsala Akademiförvaltning, som förvaltar Gustavianska stiftelsen. Dess samlade tillgångar är cirka 15 miljarder kronor och avkastningen används till olika ändamål inom Uppsala universitet.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin