”Man ska vara försiktig med att skapa oro”
Det är låg risk för utbredd smittspridning av mpox i Sverige, menar virolog Åke Lundkvist som forskar om zoonoser. Här syns han i labbet med kollegorna Tove Hoffman och Patrik Ellström. Foto: Mikael Wallerstedt
Risken för en pandemisk spridning av mpox i Sverige är väldigt liten, säger Åke Lundkvist, professor i virologi. Han deltog nyligen i det nationella virusmötet i Smögen och kan konstatera att det rådde lugn stämning även bland de andra virologerna.
Du har varit på det nationella virusmötet, ”Summer Symposium on Virology” förra veckan. Vad tar du med dig därifrån när det gäller mpox?
− Det var kanske oväntat lite som handlade om mpox och jag tänker att det kan hänga ihop med två saker. Det ena är att Folkhälsomyndigheten och inte minst deras nya statsepidemiolog, Magnus Gisslén som är väldigt kunnig, har gått ut med trygga och lugnande budskap. För det andra så finns det inga eller ytterst få virologer i Sverige som jobbar med just poxvirus.
Hur var stämningen bland er besökare och virologer på plats, oroliga eller lugn?
− De flesta där tror jag tänker ungefär som jag, att risken för att det här ska explodera i något pandemiskt är väldigt liten. Och det beror framför allt på hur det här viruset smittar. Som vi förstått det krävs en nära kontakt för att bli smittad. Och till skillnad från till exempel covid-19 eller influensan, så smittar man inte innan man blir sjuk.
Det är också ett annat typ av virus än exempelvis covid 19?
− Ja, poxviruset är ett DNA-virus och mycket mer stabilt än de virus som orsakar covid-19, influensa eller hepatit C som alla är RNA-virus. RNA-virus muterar ofta och utvecklas snabbt. DNA-virus har en mycket mer effektiv mekanism för att korrekturläsa och reparera sina genetiska fel, vilket gör dem mer stabila över tid.
Varför är den nya grenen av mpox, klad 1, farligare än den som spreds 2022?
− Varför det är skillnad vet vi inte än. Man har hittills inte kunnat spåra någon del av genomet som kan kopplas till högre eller lägre virulens.
Hur tycker du att medierapporteringen om mpox har varit?
− Jag tycker att man ska vara försiktig med att skapa oro. Folkhälsomyndigheten och statsepidemiologen har varit mycket sakliga och lugnande i sin kommunikation. Jag skulle gärna sett mer av det även i dagsmedia.
Vad tänker du om hanteringen globalt?
− WHO gick nyligen ut med en skrivelse om hur man sig hantera smittspridningen med en tillhörande budget på 135 miljoner dollar. Man gör alltså en ordentlig satsning nu för att stoppa spridningen i Centralafrika. WHO fick kritik för att de var saktfärdiga i början av covid-19. Vetenskapssamhället, länderna och WHO verkar agera betydligt snabbare och mer beslutsamt nu.
Sandra Gunnarsson