”Målet är att tidigt identifiera vilka som kan behöva hjälp”
Pernilla Åsenlöf, professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, leder en stor studie där 9 000 ungdomar och vuxna ska följas under minst två år. Foto: Mikael Wallerstedt
Hur mår egentligen de unga i Sverige? Det ska nu forskare ta reda på genom att i en stor nationell studie undersöka mönster och variationer i ungas psykiska hälsa över tid. 9 000 ungdomar och unga vuxna i hela landet har fått en inbjudan om att delta. Studien leds av Pernilla Åsenlöf, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa.
Vad är det ni ska göra?
– I ett första läge studerar vi om det överhuvudtaget är möjligt att få unga personer att delta i studien och svara på många frågor om sina liv, hur de mår, vad de ägnar dagarna åt och hur meningsfullt det är. I en mobilapp kommer de också att få göra så kallade beteendetester för att se om deras reaktioner och hur de agerar på dessa spelar in i hur de mår. Genom en appen kartläggs också hur och hur mycket de rör sig och hur deras mobilanvändning ser ut över dygnet. En liten andel kommer också att tillfrågas om att själva ta ett blodprov och skicka in till oss.
Vårt mål är att identifiera vilka som kan behöva hjälp och stöd i ett tidigt skede för att undvika eller minska psykiska besvär. I förlängningen antar vi att olika typer av insatser behövs både från skola, hälso- och sjukvård och andra samhällsinstanser. Studien förväntas ge ett vetenskapligt underlag för att bättre veta vad som krävs, när i tiden insatserna ska göras, och vilka som är i behov av dem.
Vad är det för app ni använder?
– Vi har utvecklat en mobilapplikation tillsammans med en så kallad referensgrupp bestående av unga personer. Appen är ett modernt och förhoppningsvis tilltalande sätt att samla in olika typer av data hos målgruppen.
Vad har ni för målgrupp?
– Vår målgrupp är unga personer i Sverige mellan 15 och 29 år. Vi är särskilt intresserade av unga kvinnors situation då de är hårt drabbade av ängslan, oro och stress. Men också hos de unga männen väntar vi oss att hitta intressanta mönster som kanske inte har uppmärksammats tidigare. En viktig aspekt är att vi inte vill definiera psykisk ohälsa som ett i huvudsak medicinskt problem hos unga utan snarare få mer förståelse för andra faktorer i samhället och samtiden som skulle kunna gå att åtgärda.
Under hur lång tid ska ni följa deltagarna?
– I ett första skede ska vi följa deltagarna under två år. Förhoppningen är dock att vi ska kunna fortsätta och utöka studien till en så kallad livstidskohort där vi vill följa unga från ännu tidigare år och framåt genom livet. Innan vi gör det måste vi veta hur det fungerar och vad som kan behöva förbättras i upplägget för att deltagarna ska vilja vara med länge. Dessutom behövs en stor och långsiktig finansiering, vilket vi inte har i dagsläget.
Åsa Malmberg