Letar ny behandling för psykisk sjukdom

Robert Bodén visar hur man mäter effekterna av magnetstimuleringen. Med hjälp av EEG-mössan kan man i realtid se hur magnetstimuleringen påverkar området som behandlas. Foto: Mikael Wallerstedt
Transkraniell magnetstimulering är ett rekommenderat behandlingsalternativ vid depression. Nu ska Robert Bodén utvärdera om metoden även kan fungera vid rösthallucinationer, depression hos tonåringar och ätstörningar. Han planerar också att undersöka alternativa sätt att behandla psykisk sjukdom med hjälp av den nya tekniken fokuserat ultraljud.
Till mottagningen för hjärnstimulering på Akademiska sjukhuset kommer patienter för att få behandling mot depression. Själva besöket tar bara några minuter, men måste upprepas dagligen i fyra till sex veckor.
− Strax under 50 procent svarar bra på behandlingen. Vår senaste studie visar att 16 procent blir helt fria från sin depression. Och då ska vi komma ihåg att patienterna lider av svårbehandlad depression. Många kan ha provat sju till tio olika mediciner utan att det har fungerat, säger Robert Bodén, överläkare och professor i psykiatri vid Akademiska sjukhuset, respektive Uppsala universitet.
Magnetfält påverkar hjärncellernas aktivitet
Behandlingen är en form av transkraniell magnetstimulering som kallas för intermittent thetaburst-stimulering (iTBS). Den går ut på att man skickar magnetpulser mot patientens panna vilket framkallar ett svagt elektriskt fält i pannloben. Beroende på pulsernas frekvens kan man påverka nervcellerna i hjärnan så de får lättare eller svårare att signalera.
Vid depression är det inte bara främre delen av hjärnan som är inblandad. Men genom att behandla pannlobens celler kan man också påverka nätverket som leder djupare in i hjärnan.
− I våra studier har vi kunnat se att magnetstimuleringen påverkar hur det behandlade området kommunicerar med andra delar av hjärnan.
Framförallt är man intresserad av att nå den så kallade främre gördelvindlingen (ACC), ett område i hjärnans mellersta del som är inblandat i en stor mängd hjärnfunktioner inklusive känsloreglering.
− Ju mer effektivt man kan påverka nätverket som leder till det här området desto större blir effekten vid depression.
Tema: Hjärnan

Tack vare vår hjärna kan vi planera våra handlingar, reglera känslor och lösa avancerade problem. I hjärnan ryms våra minnen. Men vad händer när den inte fungerar?

Robert Bodén visar ett av behandlingsrummen. Den elektriska aktiviteten som skapas i hjärnan orsakar en nervsmärta som han liknar vid den man kan känna hos tandläkaren när det ilar. Foto: Mikael Wallerstedt
Tonåringar och rösthallucinationer
I Robert Bodéns labb som ligger strax intill patientmottagningen, arbetar man inte bara med att förstå hur magnetstimuleringen påverkar hjärnan, utan också med att hitta nya diagnoser att behandla. Just nu pågår en studie när man undersöker om rösthallucinationer kan dämpas med magnetstimulering. Man håller också på att studera effekterna på ungdomar som lider av depression.
− Just för tonåringar finns bara två rekommenderade läkemedelsbehandlingar att ta till. Därför är det viktigt att hitta nya metoder. Den studie vi har på gång nu visar lovande resultat.
Planen nästa år är att undersöka behandlingens effekt på personer som lider av ätstörning. Detta genom att låta inneliggande patienter få prova på magnetstimulering i kombination med sedvanligt behandlingsprogram.
Robert Bodén tror att flera psykiatriska diagnoser skulle kunna behandlas.
− Om man tänker sig hjärnan som ett nätverk av vägar, så tror jag det kan funka i de fall där sjukdomar orsakat stopp i trafiken. Men kanske inte lika effektivt i de fall där vägnätet är trasigt, som till exempel vid Parkinson och Alzheimers.

”Vi använder magnetröntgenbilder av patienternas hjärnas för kunna navigera i realtid och se vilket område i patientens hjärna som vi stimulerar.” Här syns en hjärna från tre håll samtidigt. Foto: Mikael Wallerstedt
Fokuserat ultraljud, ny behandling av psykisk sjukdom
En svaghet med transkraniell magnetstimulering är att man bara kan direktstimulera de ytliga delarna av hjärnan, strax under skallbenet. Många områden i hjärnan som kan kopplas till depression och psykisk sjukdom ligger längre in. För att kunna nå djupare har man därför vid Akademiska sjukhuset nyligen införskaffat utrustning för att behandla patienter med transkraniellt fokuserat ultraljud.
– Ultraljudsvågorna går delvis igenom skallben och hjärnvävnad och kan nå en fokuserad punkt djupt nere i hjärnan. Transkraniellt ultraljud påverkar nervcellerna mekaniskt, ungefär som att de skakas fram och tillbaka, vilket förändrar den elektriska signaleringen.
De potentiella användningsområdena för den nya tekniken är många. Det finns till exempel teorier om att patienter som ligger i koma, men inte vaknar trots att skadan är lindrig, skulle kunna väckas genom att man stimulerar thalamus. Ett annat intressant, men svårtillgängligt område i hjärnan, är nucleus accumbens. Denna del tros spela en nyckelroll vid bland annat depression och beroendeproblematik.
− Når man djupare ner i hjärnan, i områden som nucleus accumbens, amygdala eller hippocampus då har man täckt in stora delar av de psykiatriska diagnoserna. Drömmen vore att hitta ett sätt att påverka sjukdomsinsikt. Om vi visste vilket område som styr den så skulle mycket av den tvångsvård vi har idag kunna tas bort.
Sandra Gunnarsson
Transkraniell magnetstimulering
Sedan 2017 är transkraniell magnetstimulering ett rekommenderat behandlingsalternativ vid depression. Det finns två varianter: sedvanlig repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) och thetaburst-stimulering (iTBS). iTBS är en nyare metod som bara tar tre minuter per session, jämfört med rTMS som tar 37 minuter. Båda är lika effektiva, men iTBS har blivit dominerande i Sverige tack vare den kortare behandlingstiden.