”Väldigt kul att få vara en del av Uppsala universitets historia”

Titeln på din installationsföreläsning är Career Rewind - Lång väg till arbete för högkvalificerade flyktingar i Sverige, vad är det du ska prata om?

− Det finns inget bra ord på svenska som är lika catchy, men Career Rewind betyder att man spolar tillbaka sin karriär, att det sker en tillbakaspolning av ens yrkesstatus. Så jag kommer att prata om forskningsresultat från ett projekt som finansierades av Forte som visar varför det är så svårt och tar väldigt lång tid för högkvalificerade flyktingar att få ett arbete som matchar deras kompetens, säger Micheline van Riemsdijk, professor och prefekt vid kulturgeografiska institutionen.

Är det här unikt för Sverige? Att det tar lång tid?

− Nej, det är inte det. Men det som gör Sverige så intressant är att regeringen har finansierat både kompletteringsutbildningar och snabbspår. Men det jag visar i min forskning är att det tyvärr inte går så snabbt, det finns många institutionella hinder. Fokus hamnar ofta på att flyktingar ska få jobb så snabbt som möjligt, men det vore bättre att fokusera på de institutionella hinder som finns och att försöka minska dem i stället för att lägga allt ansvar på individen.

Du kommer installeras som professor nu 15 november. Vad betyder det för dig?

− Det känns väldigt kul att få vara en del av Uppsala universitets historia. Jag såg att den första professorsinstallationen var för nästan 400 år sedan. Att då få sitta där i aulan och vara en del av den långa linjen av professorer… Jag vet inte hur man säger det på svenska, men på engelska, ”you feel the tradition”.

− Jag tänker också på uttrycket ”it takes a village to raise an academic”, och det kanske låter cheesy, men så är det verkligen i det här fallet. Man tänker tillbaka på sina mentorer, kollegor och studenter som hjälpt en på vägen. Nu när jag är professor, kan jag också själv vara en mentor och ge tillbaka.

Du har ju jobbat på flera olika universitet i USA. Hur skulle du säga att den amerikanska universitetskulturen skiljer sig från den här i Sverige?

− Ja, varför kom jag till Uppsala universitet? För det första, var det ju ett intressant jobb. Men det hade också att göra med work-life balance. I USA fick jag många professionella möjligheter. Men det var också ett stort tryck. På engelska säger man ”publish or perish” och det var i den verkligheten jag levde. Nu jobbar jag på en institution där vi inte får e-mejl på kvällen.

− En annan sak som jag tycker är så bra vid Uppsala universitet är att man värdesätter undervisning. Det betyder inte att man inte värdesätter undervisning i USA, men vid Uppsala universitet så kan man meritera sig till excellent lärare, man har pedagogiska priser och seminarier om undervisning.

Vad skulle du säga är sämre med att jobba vid ett svenskt universitet?

− Att saker tar längre tid. I början då jag var med i institutionsstyrelsen, och vi inte fattade beslut med en gång, så tänkte jag: varför ska vi prata om det en gång till? Nu är jag själv prefekt och har varit i Sverige i sju år och nu inser jag också att det är bra. Man kan belysa saker från olika vinklar, fundera på saker och ja, det kanske får ta lite längre tid.

Sandra Gunnarsson