Bastubadare är gladare och sover bättre
De som badar bastu är gladare och har mer energi. Det visar en ny studie som är den första i sitt slag som undersöker bastuvanor i Sverige. Nu planerar forskarna fler studier för att se om det enbart är bastubaden som ger de positiva resultaten.
Bastubad tycks ha positiva effekter både på den fysiska och mentala hälsan. Det visar en ny studie som bygger på enkätsvar och hälsoundersökningar från deltagare i Norrbotten och Västerbotten.
− Den visar att bastubadare är gladare, sover bättre, har mer energi och skattar sin mentala och fysiska hälsa bättre än gruppen som inte badar bastu, säger Hans Hägglund som är initiativtagare till studien och en av författarna.
Studien är en del av en befolkningsundersökning, den så kallade MONICA-studien, som regelbundet undersöker hälsan på ett slumpmässigt utvalda individer i norra Sverige. När undersökningen genomfördes 2022 fick deltagarna också svara på ett antal frågor om bastuvanor.
Av totalt 1 180 personer i åldern 25–74 år svarade 971 personer på frågorna om bastuvanor och av dessa svarade 66 procent att de badade bastu minst en gång i månaden. Denna grupp jämfördes sedan med de som inte badade bastu.
De båda grupperna var dock inte helt jämförbara, vilken innebär att resultaten måste tolkas med viss försiktighet, säger Hans Hägglund.
− Gruppen med bastubadare var något yngre, det var lite fler män, det fler som var i arbete eller hade en anställning, de var något mer fysiskt aktiva och det var färre som rökte. Däremot var det fler i denna grupp som drack alkohol.
Verkar inte behöva basta så ofta
De flesta bastustudier kommer inte helt oväntat från Finland. Där har man kommit fram till att man behöver basta mellan 4–7 gånger i veckan för att få de positiva hälsoeffekterna. I den här studien ser man ett annat mönster.
− Det mest optimala verkar vara att bada bastu en till fyra gånger i månaden, de förefaller vara lyckligast. När man badar oftare än så, till exempel 2–7 gånger i veckan, förbättras inte den mentala eller fysiska hälsan eller energinivåerna ytterligare.
Öppnar upp för fler studier
Nu planerar forskarna för fler studier på samma data. Till exempel att försöka se om man med statistiska metoder kan utröna om det verkligen är bastubad som står för de positiva effekterna man ser.
− Vi ska göra fler statistiska analyser på det här stora materialet. Vi vill också försöka undersöka om man kan göra studier på ett mer kontrollerat sätt i labbet. Vad är det som gör att man sover bättre till exempel? Vi vill försöka förstå grundorsakerna till de här positiva förhållandena som vi ser i studien.
Sandra Gunnarsson
MONICA-studien
Bastustudien bygger på enkätsvar från den så kallade MONICA-studien (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease). Det är en befolkningsundersökning som tittar på riskfaktorer och trender inom hjärt- och kärlsjukdomar. Studien startade 1985 i Norrbotten och Västerbotten. Bakgrunden till att man riktade in sig på norra Sverige var att dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och stroke var högre än andra delar av landet.
MONICA-studien genomförs var femte år. Totalt har cirka 12 000 slumpmässigt utvalda personer deltagit i undersökningarna. Den senaste studien genomfördes 2022 och innehöll 8 frågor om deltagarnas bastuvanor.
Studien om bastubad, Sauna bathing in northern Sweden: results from the MONICA study 2022, i International Journal of Circumpolar Health, är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Karlstads universitet, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet