Forskningsprojekt från Uppsala universitet på IVA:s 100-lista

Nu presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista med de mest lovande forskningsprojekten från Sveriges högskolor och universitet. Samtliga ansökningar till listan har granskats av IVAs expertgrupp och de utvalda projekten bedöms ha stor potential att komma till nytta i samhället. Temat för årets lista är innovation genom tvärvetenskap och ger plats åt tvärvetenskapliga projekt inom en bredd av tillämpningsområden som kan skapa värde för näringsliv och samhälle. Fyra av de totalt 103 forskningsprojekten på listan kommer från Uppsala universitet.

Från 2 veckor till 12 timmar - snabbdiagnostik för tuberkulos

Johan Elf har utvecklat en snabbdiagnostik för tuberkulos, som bygger på forskning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Varje år dör 1,5 miljoner människor av tuberkulos, delvis för att det tar två veckor att avgöra vilken antibiotika som fungerar för att behandla med. Forskarnas mål är att minska det till 12 timmar. De håller på att bygga en prototyp och kommer börja testa med patientprover under vintern. Johan Elf och hans kollegor har tidigare utvecklat ett test (Antibiotic Susceptibility Test) som kan användas vid misstänkt urinvägsinfektion. På under en halvtimme kan deras analysmetod visa om det finns en bakterieinfektion och vilken typ av antibiotika som bör användas.

Skydd mot sexuellt överförbara infektioner genom naturinspirerade geler

Hongji Yan och Mia Phillipson vid institutionen för medicinsk cellbiologi utvecklar skyddande geler för att förhindra sexuellt överförbara infektioner (STI) hos kvinnor – en grupp som är dubbelt så utsatt men idag saknar effektiva och anpassade infektionsskydd. Gelen är inspirerad av kroppens slem och dess inbyggda försvar som här förstärkts och bildar ett skyddande och självhäftande skikt som täcker slidans slemhinna och fångar upp virus som sedan elimineras på naturlig väg. Forskningen bedrivs i samarbete med Karolinska Institutet och nästa steg i projektet är att testa säkerheten och effektiviteten i djurmodeller. Målet är att på sikt ge kvinnor ett kraftfullt och användarvänligt sätt att värna sin sexuella hälsa.

Näringsliv och samhälle får nu bättre information om klimatskador

Gabriele Messori vid institutionen för geovetenskaper bygger en databas med information om skador från extrema klimathändelser, för både näringslivet och den offentliga sektorn. Forskarna utnyttjar nya AI-verktyg för att analysera enorma mängder text. Omfattande textdokument såsom webbartiklar, rapporter från offentliga och privata sektorer samt vetenskapliga texter innehåller en stor mängd information om klimatskador, en information som är dock är svår att sammanställa. Deras tvärvetenskapliga metod kombinerar beräkningslingvistik, klimatvetenskap och informationsteknologi för att automatiskt bearbeta texterna. Det blir då möjligt att snabbt utveckla robusta, kostnadseffektiva och skräddarsydda databaser om klimatrelaterade skador.

SnowSat - en AI-strategi för effektiv vattenkraftsproduktion

Jie Zhang, forskare vid institutionen för geovetenskaper, leder projektet SnowSat, i samarbete mellan Uppsala universitet, Mälardalens universitet och Vattenregleringsföretagen. En noggrann kartering av snöfördelningen och mängden snö är mycket värdefullt för vattenkraftsektorn. Men att korrekt kvantifiera snömängder är fortfarande en stor utmaning, särskilt i fjällområdena. I projektet används artificiell intelligens (AI) och sakernas internet (Internet of Things, IoT) för att förbättra uppskattningen av snövattenlagring från satellitobservationer och ta fram en prototyp för ett snöservicesystem i Sverige. Forskningen kan leda till en förbättrad vattenkraftshantering, ökad vattenkraftproduktion och ökad beredskap för extrema händelser.

Sara Gredemark/Annica Hulth