Grundforskning gav möjligt läkemedel mot dödlig lungsjukdom

– Vad vår substans gör, som vi har sett i kliniska studier, är att förbättra lungkapaciteten hos patienter. Det dör i snitt ett par personer om dagen Sverige i den här sällsynta sjukdomen, säger Anders Hallberg, professor emeritus vid institutionen för läkemedelskemi och tidigare rektor vid Uppsala universitet.

Arbetet med att utveckla och designa olika molekyler var ursprungligen inte alls riktat mot en specifik sjukdom. Fokus för Anders Hallberg och hans kollegor var främst att bättre förstå ett hormonsystem i kroppen som heter renin angiotensin-systemet (RAS). Det reglerar blodtryck och vätskebalans men är även inblandat i en mängd andra funktioner i kroppen. Forskargruppen ville se om de med hjälp av specialdesignade små molekyler kunde slå på och av funktioner i det.

Molekyler som aktiverade enbart AT2-receptorn

Framför allt var de intresserade av att kunna kontrollera och aktivera angiotensin II typ 2-receptorn (AT2-receptorn) som är en av två receptorer i RAS-systemet. Vad den fyllde för funktion var tämligen okänt, men Anders Hallberg hade sina aningar om att den kunde göra bra saker i kroppen när den slogs på. Därför ville han framställa molekyler som aktiverade enbart AT2-receptorn men inte den andra receptorn, AT1-receptorn, eftersom det skulle leda till problem som oönskad blodtrycksstegring.

– AT2-receptorn ansågs tidigt tillhöra vad som nu brukar kallas ”the protective arm” av RAS och verkade uttryckas lite mer vid vissa sjukdomsförlopp. Vi ville således skräddarsy selektiva läkemedelslika molekyler som endast aktiverade AT2-receptorn för att hjälpa till att utröna vad det hade för effekt, säger Anders Hallberg.

Började skräddarsy substanser

I samarbete med inte minst Lars Fändriks vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, började de skräddarsy substanser som kunde tänkas passa för ändamålet. De skapade en stor mängd sådana, men särskilt en av de små molekylerna, som fick benämningen C21, visade sig särskilt lovande. Förutom att den hade förmågan att aktivera AT2-receptorn var molekylen designad för att kunna tas i tablettform, absorberas från mag-tarmkanalen och vara relativt långlivad i människa. Alla de här egenskaperna är viktiga för ett framtida läkemedel.

Vägen från grundforskning till ett färdigt läkemedel var och är dock mycket lång. Två viktiga steg mot målet togs i början av 2000-talet då Anders Hallberg tillsammans med bland andra Lars Fändriks grundade företaget Vicore Pharma och patentskyddade C21 och andra liknande molekyler. Drivkraften var möjligheten att hjälpa svårt sjuka patienter till ett bättre liv.

– Vi som forskare söker bara kunskap men om det visar sig att vi har en molekyl som verkligen fungerar så är det ju vår skyldighet att hjälpa till så den tas om hand. Då var vi tvungna att starta det här företaget där den vidare läkemedelsutvecklingen kunde ske medan vi själva på universitetet kunde fortsätta med vår grundforskning, menar han.

Nyckel till att komma åt lungsjukdomar

När Anders Hallberg blev rektor för Uppsala universitet 2006 fick hans forskning gå på sparlåga. Den nya rollen krävde hans fulla uppmärksamhet. Han lämnade också tillfälligt engagemanget i Vicore Pharma. Men i företaget arbetades det vidare med C21.

Under de gångna åren har det publicerats närmare 200 vetenskapliga artiklar om C21 och dess effekter i olika system kroppen. Forskarna vid Vicore Pharma har konstaterat att substansen kan vara en nyckel till att komma åt lungsjukdomar som inte låtit sig behandlas tidigare.

– Man har nyligen kommit på att AT2-receptorn bland annat finns i lungans alveoler, det vill säga lungblåsor, och den verkar vara central för alveolernas funktion, förklarar Anders Hallberg.

En sjukdom där C21 verkar ha effekt mot är idiopatisk lungfibros. Sjukdomen orsakar ärrvävnad i lungorna och gör dem till slut så stela att det med tiden blir omöjligt att andas. Något botemedel finns inte idag.

Lyckade försök på patienter

Som läkemedelskandidat har C21 nu fått namnet buloxibutid. De första försöken där patienter fått testa preparatet har varit lyckade. Buloxibutid är den allra första läkemedelskandidaten som aktiverar AT2-receptorn och som utvärderats på människa.

En större studie med 270 patienter från 14 länder, däribland USA, har inletts. Inför den investerade det franska läkemedelskoncernen Sanofi stort i Vicore Pharma. Totalt har de tecknat aktier till ett värde av motsvarande 102 miljoner kronor. Studien beräknas kosta cirka en halv miljard kronor att genomföra.

– Naturligtvis ska det bli oerhört intressant att se om buloxibutid visar sig ha lika positiv effekt i en stor placebokontrollerad studie som i den mindre studien som hittills gjorts, säger Anders Hallberg.

Åsa Malmberg