30 miljoner till materialforskning för en grön omställning

– Vi vill ta fram de nya funktionella material som behövs för en grön omställning, säger Olle Eriksson.

Syftet med Vetenskapsrådets stöd är att sammanföra teorier, metoder, sakkunskap och/eller data från olika discipliner och därmed öppna för nya forskningsområden och forskningsansatser. Därför ska sökande och medverkande forskare från minst två olika discipliner ingå i forskningsmiljön, som ska fokusera på tvärvetenskapliga forskningsproblem.

Det är krav som uppfylls i universitetets forskningssamarbete ”Från mineral till funktionella magneter”, enligt Olle Eriksson.

– För närvarande är vi sju forskare vars kompetens spänner över geofysik, kemi, fysik, teknik och experimentell verksamhet samt teoretisk verksamhet. Vissa har ett långt och etablerat samarbete, andra är helt nya.

Behövs hållbara framställningssätt

Fokus ligger på att ta fram material för nya permanentmagneter som behövs för den gröna omställningen. Permanentmagneter används i dagens elektriska bilar och elektriska motorer men även för att generera elektrisk ström från vindkraftverk. Idag är det främst Kina som utvinner de sällsynta jordartsmetaller som behövs och även producerar magneterna. Det görs genom att separera mineraler i mindre beståndsdelar i en process som är både dyr, tidskrävande och miljöförstörande, enligt Olle Eriksson.

Forskarna i Uppsalas nya forskningsmiljö ska dock arbeta på ett smartare sätt efter en idé av Martin Sahlberg, professor i oorganisk kemi och deltagare i projektet.

– Vi ska utgå uteslutande från lokala naturresurser och göra en ny typ av materialdesign, säger Martin Sahlberg. Genom att teoretiskt designa material med en sammansättning så nära som möjligt vad som finns i naturen kan vi minimera kemisk separation av olika grundämnen. Det gör vi för att skapa en helt ny och miljömässigt överlägsen permanentmagnet, där framställningsprocessen sker på ett betydligt mer hållbart sätt än vad som görs i dag.

Ska använda kemiskt likartade metaller

Receptet inkluderar förutom järn sådana kemiskt likartade metaller som cerium, praseodym, neodym, samarium och europium. Till andra tänkbara ingredienser hör kobolt, nickel och bor, beroende på resultatet av de prospekteringar som nu görs runtom i Sverige. Visst arbete i fält ingår i projektet, men huvuddelen av arbetet kommer att utföras forskarnas labb.

Den sexåriga forskningsmiljön koordineras av Olle Eriksson med start i januari 2025. Ett antal yngre doktorander ska anställas i projektet som beräknas vara fulltaligt i början på sommaren.

– En annan sak som jag tycker gör det här projektet väldigt kul är att vi är hälften kvinnliga forskare, hälften manliga. Det är kanske det roligaste av allt att vi kunde vara så genusbalanserade, säger Olle Eriksson.

Förbättra permanentmagneter

Sedan mitten på 1980-talet har forskningslabb och industrier arbetat med att förbättra permanentmagneter där neodymmagneten utgör paradexemplet. Men att tävla med dagens supereffektiva magneter är inte projektmålet, påpekar Olle Eriksson.

– För att vara konkurrenskraftiga anser jag att vi ska ta fram en typ av magnet som är nästan lika bra, men som har betydligt mindre miljöpåverkan och betydligt lägre kostnad. Där tror jag vi har god chans att slå det som finns.

Vad ser du mest fram emot?

– Det är att försöka få tag på unga personer som det lyser i ögonen på för att dra igång med det här projektet. Och sen få igång vårt team så att vi kan börja jobba ihop och komma i fas och i takt så att vi når våra gemensamma mål, säger Olle Eriksson.

Anneli Björkman