Ekonomiska experter på frammarsch i oljekrisens Sverige

Tre män vid en bensinpump, en tankar sin bil. Bilden är svartvit från 70-talet.

Under oljekrisen 1973-1974 steg bränslepriserna kraftigt vilket påverkade ekonomin på flera sätt. Elisabeth Lindbergs avhandling undersöker bland annat hur olika aktörer försökte få ekonomin i balans. Foto: Hagblom-Foto/Alvin

Experter hade stor makt att utforma den ekonomiska politiken i 70-talets Sverige. Och det gick det faktiskt inte så dåligt för Sverige som man kan tro, trots att det rådde oljekris, visar Elisabeth Lindbergs avhandling i ekonomisk historia.

Den dåvarande finansministern Gunnar Sträng pryder omslaget till Elisabeth Lindbergs avhandling Det ekonomisk-politiska spelet: Konkurrens om idéproduktion i ett svenskt landskap av ekonomiska experter och politiska beslutsfattare 1962–1990. Sträng hade stort inflytande på den ekonomiska politiken, men han var långt ifrån ensam. Elisabeth Lindbergs avhandling visar att den ekonomiska politiken under 70-talet påverkades av en rad experter från olika intresseorganisationer, som alla hade sin idé om hur man bäst skulle hanterade en tid i kris.

− 1970-talet är ett väldigt intressant årtionde att studera. Det händer så otroligt mycket, inte minst just i ekonomin. Man har de här två oljekriserna som ställer allting på ända. Helt plötsligt måste man ransonera med energi, alla varor blir väldigt dyra och det leder till stort folkligt missnöje, säger Elisabeth Lindberg, nydisputerade forskare i ekonomisk historia, vid Uppsala universitet.

För att fånga upp hur den ekonomiska politiken formades har hon studerat finansdepartementet, LO-ekonomerna, Industriens utredningsinstitut (IUI), Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) samt Institutet för internationell ekonomi (IIES). Experterna som tas upp i avhandlingen är kopplade till en eller flera av dessa organisationer.

Arbetslöshet vs. inflation

En central fråga under den här tiden var hur man skulle få bukt med ekonomin. Skulle man fokusera på arbetslösheten, eller på att bekämpa inflationen? Elisabeth Lindbergs avhandling visar att ekonomiska experter från både LO och näringslivet under den här tiden var ganska överens om att arbetslösheten var viktigast att hantera.

− Man kan tänka sig att LO och de här stora fackliga organisationerna hela tiden skulle vara i luven på näringslivet. Men det jag har sett är snarare att facken och näringslivet många gånger kunde tycka samma sak. De var snarare oeniga med finansdepartementet.

Finansdepartementet och Gunnar Sträng var mer inriktade på att bekämpa inflationen.

− En finansminister är generellt sett inte förtjust i idén att medvetet låta statens budget gå med underskott. Det krävdes en hel del övertygelse från experterna för att få Gunnar Sträng att inse att när oljekrisen slog till 1973, var det kanske ändå nödvändigt att låta staten gå med förlust.

Regeringen säkerställde därefter att företagen fick ekonomiskt stöd i utbyte mot att de inte började säga upp sina anställda. Skatter sänktes och de sociala skyddsnäten förstärktes.

Politiken var inte lika dålig som sitt rykte

Arbetslösheten höll sig på en låg nivå i Sverige, men det ledde till ett större budgetunderskott. Inflationen blev dock inte så hög som befarat.

− Trots oljekriser och stigande inflation så hade Sverige låg arbetslöshet och relativt låg inflation jämfört många andra länder i början av 70-talet. Politiken på 70-talet var inte riktigt lika dålig som sitt rykte. Det var först i slutet av perioden, efter den andra oljekrisen 1979 som det börjar se lite sämre ut.

En tid som påminner om idag

Avhandlingen studerar skeenden som ligger över 50 år tillbaka i tiden, men det finns mycket som påminner om läget idag, menar Elisabeth Lindberg.

− Vi har också har haft en energikris, samt en period med stigande priser på väldigt många varor och tjänster samtidigt. Det finns också en liknande instabilitet i världen.

En likhet som Elisabeth Lindberg ser med dåtidens läge är att fack och näringsliv återigen går hand i hand i vissa frågor.

− LO och Sveriges näringsliv tycker inte så olika just nu när det gäller vad man ska göra med ekonomin, till exempel att de båda vill att investeringarna i infrastruktur ska öka. Så där finns det ju helt uppenbart en historisk parallell till hur det såg ut på 70-talet.

Sandra Gunnarsson

Porträtt Elisabeth Lindberg

Elisabeth Lindberg kartlägger den ekonomisk-politiska förändring som sker mellan åren 1962 och 1990. Ett särskilt fokus riktas mot det det krispräglade 70-talet. Foto: Privat

Bild på avhandlingen. Gunnar Strängs ansikte, ett citat och så avhandlingens titel syns på omslaget. 

På avhandlingens omslag syns Gunnar Sträng, som hade stort inflytande på den ekonomiska politiken i sin roll som finansminister mellan åren 1955 och 1976.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin