”För att få ett bra jobb så måste man ju ha en utbildning”
Söderhamn är en bruksort där det historiskt inte krävts nån akademisk examen för att få jobb. Anna Bennich-Björkman undersöker hur unga Söderhamnsbor resonerar kring att läsa vidare. Illustration: Sebastian Larsmo
Tidigare forskning har pekat på att det finns ett utbildningsmotstånd bland unga personer i bruksorter. En bild som inte stämmer, visar en ny avhandling som bygger på intervjuer med ungdomar och föräldrar i Söderhamn. De ser positivt på högre utbildning och menar att det kan vara nödvändigt att läsa vidare för att kunna få ett bra jobb.
Hur ser unga på sin framtid i en byggd som präglas av hög arbetslöshet och stor utflyttning? Det var utgångspunkten för Anna Bennich-Björkmans avhandlingsarbete i utbildningssociologi. Valet föll på Söderhamn, en ort som tidigare haft en stor skogsindustri, men som till följd av dess avveckling drabbats av hög arbetslöshet. Söderhamn är också den tätort i Gävleborgs län där invånarna har lägst utbildningsnivå.
Såg positivt på högre utbildning
Avhandlingen bygger på djupintervjuer med 40 personer mellan 16 och 22 år, samt 12 föräldrar, och undersöker hur de förhåller sig till högskola eller universitet, så kallad högre utbildning. Anna Bennich-Björkman visar att det finns en norm kring att läsa vidare som de unga måste förhålla sig till. Alla de intervjuade såg också högre utbildning som något bra.
− Det finns en väldigt positiv känsla kring högre utbildning, både bland de unga och föräldrarna. Och det var faktiskt lite förvånande. I tidigare forskning om bruksorter har man pratat om att det finns ett utbildningsmotstånd som kan förklara den låga utbildningsnivån. Men det såg jag inte alls i mina intervjuer, säger Anna Bennich-Björkman.
Den positiva inställningen var oberoende av om de unga gick högskoleförberedande program eller inte. En av tjejerna i avhandlingen gick byggprogrammet men sa att hon kanske skulle vilja läsa till arkitekt senare. Några andra av de intervjuade pratade om att ”det bästa vore att läsa vidare”. Även föräldrarna ansåg att det vore bra om deras barn skulle söka sig till högskolan.
− Föräldrarna hade ett längre tidsmässigt perspektiv och hade sett hur orten förändrats. De oroade sig för att ännu fler jobb skulle försvinna.
Högskoleutbildning betraktades därför som en förutsättning för att få ett bra arbete.
Anna Bennich-Björkman, doktor i utbildningssociologi vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi. Foto: Erik Åstrand
Vill få det överstökat snabbt
När de unga pratade om att läsa vidare, var det inte utbildningen i sig de fokuserade så mycket på. Snarare vad den skulle kunna leda till.
− De vill bli självständiga, få jobb och inkomst och kanske ha ett eget hus. Högre utbildning blir ett verktyg för att nå dit och det ska gärna gå snabbt. Många av ungdomarna ville börja direkt efter gymnasiet och få det överstökat.
Denna inställning skiljer sig från hur unga i storstäder förhåller sig till att läsa vidare. Anna Bennich-Björkman hänvisar till forskning som visar att de snarare ser utbildning som en bildningsresa, ett led i personlig utveckling. I den aktuella studien var det ingen som resonerade kring utbildning på det sättet. De pratade inte heller om de äldre universiteten. Många ville läsa ekonomi, men ingen nämnde Handelshögskolan.
− Det mönster jag ser är att de söker sig till de närliggande högskolorna. Och det är inget problem för de enskilda individerna. Men om det samlas unga med arbetarklassbakgrund på vissa lärosäten och unga med akademisk bakgrund på andra, då har vi ett problem.
Anna Bennich-Björkman säger att en utgångspunkt i mycket forskning om utbildningssystemet är att en stark uppdelning mellan lärosäten och program baserat på social bakgrund inte är att föredra. Även från politiskt håll anses att studenter från olika bakgrunder ska blandas mellan lärosäten och program.
− I högskolelagen står att lärosätena ska jobba för breddad rekrytering. Därför kan det ses som ett problem om breddningen till stor del består i att systemet ökar i omfattning men att det istället uppstår stora skillnader mellan lärosäten eller mellan program inom ett lärosäte.
Studievägledare har en viktig roll
Anna Bennich-Björkman anser att studie- och yrkesvägledare kan spela en viktig roll genom att ge ungdomar i bruksorter kunskap om vilka utbildningsalternativ som faktiskt finns.
− De kan hjälpa studiemotiverade unga att få upp ögonen för sådant de inte känner till. Till exempel genom att ge information om olika lärosäten. När allt fler unga läser vidare måste det till insatser som motverkar den skiktning som vi ser i Sverige där vissa typer av studenter söker sig till de regionala högskolorna och de nya universiteten, medan andra samlas vid de äldre forskningsuniversiteten.
Sandra Gunnarsson