”Jag hoppas att IPBES-rapporten kan vara ett verktyg”

IPBES senaste rapport tar upp hinder och utmaningar för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, bekämpa klimatförändringar och minska miljöföroreningar. Foto: Getty
Hallå där Wijnand Boonstra, professor i naturresurser och hållbar utveckling vid Institutionen för geovetenskaper, samt medlem av den internationella expertpanelen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, IPBES.

Wijnand Boonstra, professor i naturresurser och hållbar utveckling. Foto: Mikael Wallerstedt
Du och nära 200 forskare har arbetat med ”IPBES Transformative Change Assessment" som i april utkom i sin helhet. I rapporten sammanfattar ni forskarstudier om hinder och utmaningar för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald, bekämpa klimatförändringar och minska miljöföroreningar. Hur har beslutsfattare tagit emot rapporten?
– Rapporten godkändes redan i december av de 150 regeringsdelegationer som är medlemmar i den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det skedde vid IPBES11:s plenarmöte i Windhoek, Namibia. Innan dess genomgick bedömningen två omfattande granskningsomgångar där regeringar, men även observatörsorganisationer i form av icke-statliga organisationer eller andra mellanstatliga organisationer som FN, gav feedback på rapportens fem kapitel. Framför allt debatterades förslaget om att driva på systemförändringar i de sektorer som är mest ansvariga för förlusten av biologisk mångfald, och att omvandla våra ekonomier i riktning mot måttfullhet och rättvisa.
I rapporten pekar ni på att målen inte ser ut att kunna nås för internationella avtal som Agenda 2030 och Parisavtalet. Vilka är hindren och har några av dem förändrats sedan IPBES rapportsummering kom ut i december?
– Man skulle kunna hävda att de viktigaste drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald som vi identifierat i rapporten också utgör hinder för en omvälvande förändring. Dessa är frånkopplingen från och dominansen över naturen och människorna, koncentrationen av makt och rikedom samt prioriteringen av kortsiktiga individuella och materiella vinster. De här faktorerna har länge legat till grund för överutnyttjandet, nedbrytningen och föroreningen av naturen.
– Men det smärtar mig att se att de här faktorerna inte visar några tecken på att avta inom den närmaste tiden. Tvärtom sitter vi nu fast med regeringar i det globala nord som inte verkar förstå hur intimt sammankopplade vi är med naturens fysik, ekologi och biologi. De försöker förneka dessa ömsesidiga beroenden genom drömmar om evig, ekonomisk, tillväxt, teknisk frikoppling eller nykoloniala maktövertaganden. Jag har inga illusioner om att slutsatserna i vår rapport kommer att nå fram till dessa ledare. Jag hoppas istället att den kan ge människor som förstår hur naturen fungerar de verktyg som behövs för att motstå dessa regeringar och deras dåraktiga politik.
Rapporten identifierar bland annat ”genomförbara alternativ för att främja, påskynda och upprätthålla transformativ förändring mot en hållbar värld”. Vilka exempel finns det på genomförbara omvälvande samhällsförändringar?
– Det finns idag ett stort antal insatser som ofta avfärdas som marginella, alternativa eller romantiska, men som i själva verket är de bästa exemplen på hur vi kan hindra förlust av biologisk mångfald. Ett exempel på sån förändringspotential som jag själv studerar är återinförandet av djurarbete inom jord- och skogsbruk. För många typer av arbete inom produktionen av mat och fiber är vi beroende av fossila bränslen och maskiner. Men det finns många typer av arbete som kan utföras mycket bra med hjälp av djur, till exempel att klippa gräs eller sprida gödsel med draghästar. Vi kan också använda får- eller renbete för att minska växtligheten och på så sätt förhindra skogsbränder, men också sprida frön och röja mark genom att hålla grisar i skogen.

Transformativ förändring innebär djupa grundläggande ändringar i hur människor ser på och interagerar med naturen, säger Wijnand Boonstra. Foto: Mikael Wallerstedt
– Ett annat bra exempel på metoder med förändringspotential är när människor görs till aktieägare och investerar i lokala insatser för att bevara naturen eller producera mat. Det finns nätverk för lokalt drivna jordbruk och fiskeverksamheter med några mycket lovande exempel på hur människor kan samarbeta genom sin arbetskraft eller sitt kapital i lokala företag. På så sätt får människor en mycket mer direkt koppling till sitt samhälle och sitt naturliga närområde. Det man kan se är att människor genom sådana erfarenheter och samarbeten också ofta bygger upp en förståelse och moralisk oro för lokala platser, människor och natur.
Hur arbetar IPBES vidare med dessa frågor?
– För att katalysera ytterligare stödinsatser utvecklar IPBES praktisk vägledning och sammankallar workshops för regeringar och andra beslutsfattare inom den offentliga och privata sektorn. Dessa tillfällen är avsedda att utforska hur våra upptäckter kan omsättas i politik, lagstiftning, beslut och åtgärder på regional, nationell och subnationell nivå. Vi planerar också att utveckla utbildningskurser för formell och informell utbildning, med fokus på användningen av IPBES bedömningar och produkter i sociala miljöer.
– Vi stöder också praxisgemenskaper som redan har uppnått en omvälvande förändring eller som har potential att göra det. Jämfört med nuvarande regeringar har dessa samhällen en mycket bättre och mer kreativ förståelse för vad som behöver göras för att ta hand om den levande naturen. Förhoppningsvis kan vår utvärdering ge dessa insatser vetenskaplig legitimitet för det viktiga arbete de utför.
Anneli Björkman