God prognos om prostatacancer behandlas enligt riktlinjer

– Vi blev förvånade över hur mycket den förväntade återstående livslängden påverkade prognosen. Det här visar hur viktigt det är med en grundlig undersökning av den allmänna hälsan hos en man med nydiagnostiserad prostatacancer. Patientens förväntade återstående livslängd har en stark inverkan på valet av lämplig behandlingsstrategi, säger Marcus Westerberg, forskare vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, som lett studien.

Sjukdomsförloppet vid prostatacancer är ofta flera decennier långt och risken att dö av prostatacancer beror därför både på cancerns egenskaper och förväntad livslängd relaterad till mannens ålder och andra sjukdomar vid tidpunkten för diagnos. Därför baseras också rekommendationer i riktlinjer och vårdprogram både på cancerns egenskaper och förväntad livslängd. Det innebär att rekommenderad första behandling kan vara allt från aktiv monitorering av lågriskcancer till kombinationer av lokal och systemisk behandling för högriskcancer.

Höger medelålder vid insjuknande

Eftersom medelåldern vid diagnos av prostatacancer ofta är hög och cancern ofta har ett mycket långsamt förlopp är det extra viktigt att veta hur risken för död på grund av prostatacancer ser ut på lång sikt för att välja bästa behandling för patienterna. Hittills har det inte funnits så mycket kunskap om det.

– Vi ville fylla den kunskapsluckan och därför undersökte vi utfallet upp till trettio år efter att männen fått diagnos. I samtliga fall hade vi information om cancerns egenskaper, behandling och patientens förväntade återstående livslängd utifrån ålder och samsjuklighet, säger Marcus Westerberg.

Forskarna har använt data från databasen Prostate Cancer Database Sweden (PCBase), som innehåller information från Nationella prostatacancerregistret (NPCR) och andra hälsodataregister. De har fokuserat på män som fått rekommenderad behandling för en prostatacancer som inte hade spritt sig i kroppen. Med hjälp av statistisk modellering har forskarna skattat livstidsrisken för att dö av prostatacancer och av andra orsaker.

11 procents risk att dö till följd av cancern

För män med lågriskcancer och kort förväntad återstående livslängd (under 10 år) var risken att dö av prostatacancer 11 procent och risken att dö av andra orsaker 89 procent inom trettio år efter diagnos.

För män med högriskcancer (exempelvis T-stadium 3, PSA 30 ng/ml och Gleasonsumma 8) och lång förväntad återstående livslängd (över 15 år) var risken att dö av prostatacancer 34 procent och risken att dö av andra orsaker 55 procent inom trettio år efter diagnos.

– Vi hoppas att våra resultat kommer att användas för att ge en realistisk bild av prognosen för män med prostatacancer. Våra studie visar att de flesta män som får rekommenderad behandling har en god prognos, avslutar Marcus Westerberg.

Förväntad livslängd baserades på ålder och samsjuklighet. Exempel på lågriskcancer är T-stadium 1, PSA 5 ng/ml och Gleasonsumma 6. Exempel på högriskcancer är T-stadium 3, PSA 30 ng/ml och Gleasonsumma 8.

Forskningen finansieras av Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Region Uppsala.

Elin Bäckström