Studenter från Uppsala grävde ut ringfort i Irland
Studenterna var med vid en arkeologisk undersökning av Rathgurreen Ringfort utanför Galway.
Fem arkeologistudenter från Uppsala universitet har varit med och grävt ut ett ringfort i Irland i sommar. Den två veckor långa sommarkursen är resultatet av ett samarbete inom det internationella nätverket Enlight, mellan Galway University och Uppsala universitet.
Maja Hed är masterstudent i arkeologi.
Studenterna var med vid en arkeologisk undersökning av Rathgurreen Ringfort utanför Galway. Det är ett så kallat ringfort, en typ av fornborg som var vanlig på Irland under tidig medeltid, 600–900 efter Kristus. Här bodde adelsmän och härskare under en tidsperiod som motsvarar järnåldern i Sverige.
– Man har känt till ringfortet sedan tidigare och det grävdes ut redan i slutet av 40-talet. Redan då var det knapphändigt med fynd och det var det faktiskt nu också, säger Maja Hed.
Det finns 40–50 000 ringfort utspridda över hela Irland, men just det här är mycket större än de andra och istället för en vall omges fortet av två vallar. Forskarna frågar sig vad det beror på. Är ringfortet äldre än de andra? Hade det högre status?
– Det var jättekul att vi fick vara med och gräva. Det roliga med platsen är att den har så lång kontinuitet från stenåldern till medeltiden. Här finns avslag från stenverktyg, medeltida knivar och importerade glaspärlor. Platsen har brukats av människor på olika sätt i flera tusen års tid, berättar Maja Hed.
Utsikt över vattnet
Fortet ligger på en upphöjd plats med utsikt över vattnet i Galway Bay. Även på bronsåldern var det en bra plats med god uppsikt över omgivningarna. Utgrävningen visar att här pågått mycket handel och import.
– En av glaspärlorna är blå, en typ av glaspärla som inte tillverkas i Irland utan i området kring Palestina. Vi hittade också keramik av typen e-ware som är tillverkat i Frankrike, säger Maja Hed.
De importerade blå pärlorna med en så kallad "växelpärla” i mitten.
Vallarna runt slottet grävdes också ut och där hittades massor av djurben och kol.
– Frågan är varför alla ben ligger i vallarna. Antingen är de medvetet dumpade eller så var det enklare att bygga vallarna med avfall, säger Maja Hed.
Studerat i fyra år
Hon har studerat arkeologi i fyra år och startar nu sitt andra år på masterutbildningen i arkeologi vid Uppsala universitet. För henne har det betytt mycket att komma utomlands och delta vid en utgrävning.
– Precis som seminariegrävningen i Uppsala så har det gett mycket välbehövd kunskap om hur det är att hantera materialet i praktiken och inte bara i böckerna. Man får uppleva en sida av arkeologin som man inte når genom enbart teorin. Vi skissade bilder på schakten och mätte upp fynden. Jag skulle gärna åka tillbaka till Irland och gräva!
Studenterna grävde bland annat fram en medeltida kniv.
Terminen som kommer ska Maja Hed göra praktik på Gävleborgs länsmuseum.
– All erfarenhet är bra erfarenhet som jag kommer att ha nytta av när jag kommer ut i arbetslivet. Man lär sig vad som funkar och vad som inte funkar, oavsett om det är i Sverige eller utomlands.
Annica Hulth
Internationellt samarbete
- Studenterna deltog i utgrävningarna inom ramen för ett samarbete mellan Uppsala universitet och University of Galway, Irland.
- Samarbetet är ett resultat av universitetsalliansen ENLIGHT:s arbete med att stödja program att utveckla nya internationella utbildningssamarbeten.
- ENLIGHT är ett av flera pilotprojekt finansierade av EU-kommissionen för att leda utvecklingen av nya typer av utbildningar och utbildningsmetoder som svarar mot framtidens utmaningar.