Guldgruva för släktforskare digitaliserad

Palmskiöldska samlingen består av totalt 500 volymer fulla av unika dokument från 1500- och 1600-tal, bland annat en stor mängd avskrifter av original som förstördes vid den stora branden i Stockholms slott 1697.

För att hedra sin vän, genealogen och latinöversättaren Urban Sikeborg, på 60-årsdagen kontaktade Constantinus Lindfors i oktober 2022 universitetsbiblioteket för att beställa en digitiserad version av den genealogiska delen av Palmskiöldska samlingen. Denna del består av 62 volymer, Palmsk. nr. 192-253, och behandlar svenska släkter.

– Jag bestämde mig för att donera medel till biblioteket och låta digitisera denna del av samlingen för att hedra Urban, som gjort så många bra saker för släktforskningen, och samtidigt tillgängliggöra samlingen för många fler. Det är ett fantastiskt verktyg för släktforskning. Jag ser det som en satsning för kulturen, som är en viktig sak, säger Constantinus Lindfors.

Började redan på högstadiet

Constantinus Lindfors stora intresse för släktforskning började redan på högstadiet med ett skolprojekt om den egna släkten, men det var i samband med flytt till Stockholm som hans engagemang tog fart. Han fördjupade sig i kyrkböcker, hittade personer han ville veta mer om och gick vidare till andra typer av källmaterial. Hans intresse har sedan växt stadigt genom åren till andra släkter och perioder längre bak i tiden, tills han så småningom stötte på Palmskiöldska samlingen.

– Jag intresserade mig då för 1500-talet och den norrländska ätten Blix och hittade uppgifter om den i den Palmskiöldska samlingen. Att det fanns så många uppgifter kan bero på att Palmskiölds hustru var Blixättling. Samlingen i övrigt innehåller väldigt många unika dokument, med tillhörande hänvisningar till källor, vilket är ovanligt i genealogiska sammanhang, säger Constantinus Lindfors.

Han gjorde en beställning av akten “Blix, Blixenstierna och Blixencrona” ur volym 195. Tillsammans med läsning av Olof Cronbergs artikel “Palmskiöldska samlingen: En ofta förbisedd guldgruva”, ur Släktforskarnas årsbok 1998, blev det startskottet till hans donation för digitiseringen.

Påbörja konserveringsarbete

För universitetsbiblioteket blev gåvan en anledning att påbörja ett angeläget konserveringsarbete av det ganska illa medfarna materialet. Samlingen är en av de mest efterfrågade och dokumenten slits varje gång det bläddras i dem.

– Vi blev mycket glada över Constantinus initiativ. Samlingen fanns sedan länge på vår lista över material vi ville digitalisera. Hans gåva blev en uttalad anledning att prioritera den välbehövliga konserveringen av materialet så att det sedan kunde digitiseras. Nu är samlingen skyddad från ytterligare slitage samtidigt som många intresserade släktforskare slipper dyra och tidskrävande resor till Uppsala, säger Maria Berggren, chef för universitetsbibliotekets avdelning för specialsamlingar.

Detektivarbetet fortsätter

Själv fortsätter Constantinus Lindfors sitt detektivarbete i arkiven och hoppas att det pussel han lägger ska underlätta för andra som tar vid efter honom.

– Jag är glad att kunna bidra till att materialet bevaras och tillgängliggörs för kommande generationer. Jag hoppas att det ska inspirera fler att intressera sig för släktforskning och kanske även bidra till att fler dokument digitiseras, säger han.

Anneli Waara