Bisfenol A ger könsspecifika förändringar i ämnesomsättning och immunförsvar
Bisfenol A kan till exempel förekomma i lacken på insidan av konservburkar. Den nya studien visar att exponering för kemikalien ledde till förändrat genuttryck. Foto: Getty Images
Även små mängder bisfenol A kan ge långvariga effekter på hälsan. När forskarna studerade vuxna råttor som exponerats i fosterstadiet, såg de att honor fick ett mer maskulint och hanar ett mer feminint genuttryck. Detta ledde till att honor utvecklades mot ett cancerliknande tillstånd, medan hanar utvecklades mot metabola syndromet, vilket kan öka risken för diabetes och hjärtproblem.
Bisfenol A är en syntetisk kemikalie med östrogenliknande egenskaper som är vanlig i material som används till livsmedelsförpackningar. Ämnet är förbjudet i många produkter, men förekommer fortfarande i vissa förpackningar. Halterna av bisfenol A i människors kroppar ligger ofta över de nivåer som anses säkra, eftersom tidigare forskning har visat att ämnet kan ge upphov till negativa hälsoeffekter.
Honor maskuliniserades och hanar feminiserades
I den aktuella studien undersökte forskarna hur bisfenol A påverkar kroppen under fosterstadiet. Dräktiga råttor fick dricksvatten med halter av bisfenol A. Två halter av bisfenol A undersöktes, en motsvarande den exponering som människor dagligen utsätts för (0,5 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag) och en högre dos som ansågs säker 2015 (50 mikrogram per kilo kroppsvikt och dag). Forskarna analyserade därefter genuttrycket i benmärg och biologiska markörer i blod hos de vuxna avkommorna.
− Vi såg varaktiga effekter hos den vuxna råttan. Även mycket låga doser förändrade hur generna uttrycktes. Honorna maskuliniserades och hanarna feminiserades. Båda könen fick förändringar i ämnesomsättningen − honor utvecklades mot ett cancerliknande tillstånd medan hanarna visade tecken på utveckling mot metabolt syndrom vilket kan öka risken för diabetes och hjärtproblem. säger Thomas Lind som är studiens försteförfattare.
Stärker koppling mellan bisfenol A och PCOS
Forskarna såg också att immunförsvaret påverkades. Aktiviteten i vissa immunceller, T-cellerna, ökade hos hanar men minskade hos honorna. Detta resultat bekräftar vad tidigare studier visat, nämligen att dessa immunceller är inblandade i förändringar orsakade av bisfenol A-exponering.
Analysen av blodmarkörerna visade flera könsspecifika förändringar. Hos hanar observerades störd lipidprofil, med tecken på ökad ämnesomsättning och sköldkörtelrelaterad hyperaktivitet. Hos honor sågs minskade glukosnivåer, förhöjda insulinnivåer och tecken på ökad testosteronaktivitet, ett mönster som påminner om polycystiskt ovariesyndrom (PCOS).
– Resultaten ger också stöd till tidigare humana studier, där kvinnor med hormonstörningen PCOS har uppvisat högre nivåer av bisfenol A i blodet, vilket korrelerar med ökad påverkan av manliga könshormoner. Detta stärker även resultaten från andras studier om en koppling mellan bisfenol A-exponering och sjunkande fertilitet hos kvinnor, säger Thomas Lind.
Studien bekräftar behovet av striktare reglering
Resultaten tyder på att minskad användning av bisfenol A i livsmedelsförpackningar kan bidra till att förebygga hälsorisker.
− Studien visar att även mycket små mängder bisfenol A kan påverka hälsan senare i livet. Även om resultaten bygger på experimentella data, stödjer de den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndighetens beslut att kraftigt sänka det så kallade tolerabla dagliga intaget av ämnet med 20 000 gånger till 0,2 nanogram per kilo kroppsvikt och dag.
Sandra Gunnarsson
Thomas Lind, forskare vid Institutionen för medicinska vetenskaper. Foto: Linn Areskoug
Publikation
Lind T, Dunder L, Lejonklou MH, Lind PM, Melhus H, Lind L. Developmental low-dose bisphenol A exposure leads to extensive transcriptome female masculinization and male feminization later in life. Commun Med (Lond). 2025 Oct 1;5(1):410. doi: 10.1038/s43856-025-01119-8. PMID: 41034487; PMCID: PMC12488919.
Förbud mot bisfenol A
EU-kommissionen har beslutat att förbjuda bisfenol A och andra bisfenoler som klassificeras som hälsofarliga från att användas i vissa material som kommer i kontakt med livsmedel – så kallade kontaktmaterial. Reglerna trädde i kraft i januari 2025, men eftersom det tar tid att hitta säkrare alternativ så får bisfenolerna fortsätta att användas under en övergångsperiod.
De kontaktmaterial som påverkas av de nya reglerna är lack och ytskikt, plaster, bindemedel, gummi, jonbyteshartser, tryckfärger och silikoner. Förbudet gäller inte enbart i livsmedelsförpackningar såsom konservburkar utan också exempelvis muggar, tallrikar, skålar och andra kärl avsedda för mat eller dryck.
Källa: Livsmedelsverket