”Sveriges roll i klimatpolitiken har försvagats ”

– På flera punkter så försvagas klimatpolitiken i både EU och vissa medlemsländer. Sverige är tyvärr ett paradexempel på ett land som har svängt och försvagat politiken medvetet på ett sätt som fullt förutsägbart leder till ökade klimatskador. Nu har vi en rekordökning av utsläppen. Sverige som har varit globalt miljöföredöme tillhör nu de EU-länder som har högst utsläppsökningar, säger Mikael Karlsson.

Ett vanligt argument är att det saknas folkligt stöd för klimatpolitiken, men forskning visar att det inte stämmer. Inom forskningsprogrammet Fairtrans, som drivs av bland andra Mikael Karlsson, har forskarna gjort stora opinionsundersökningar som visar att en klar majoritet av svenska folket tvärtom förväntar sig att klimatmålen skärps.

– När vi undersöker påståendet ”Det är viktigare att politiker verkar för låga bränslepriser än att lägga pengarna på omställningen till ett fossilfritt samhälle” säger de flesta nej. Det viktigaste är inte att sänka bränslepriserna utan det viktigaste är klimatomställningen.

Negativ inverkan på sysselsättningen

Andra studier visar att om man till exempel sänker energiskatten på diesel och bensin så har det negativ inverkan på sysselsättning och ekonomisk tillväxt, jämfört med alternativen.

– Det är faktiskt bättre att ta de pengarna och dela ut till folk, men ännu bättre att satsa på elbilar. Då får vi ner utsläppen istället för att öka dem. Samtidigt har det mer positiva effekter på sysselsättning och tillväxt.

Forskarna inom Fairtrans har även publicerat studier baserade på djupintervjuer med företagsledare, fackföreningsledare, urbefolkning, miljö- och konsumentorganisationer.

– De flesta vill se ett ökat tempo i klimatpolitiken. Så det finns både folkligt stöd, ekonomisk rationalitet och aktörsstöd för en kraftigare politik. Den här typen av forskning finns det ett stort internationellt intresse för, så vi har presenterat våra resultat på bland annat möten med alla EU:s medlemsländer, berättar Mikael Karlsson.

Studerar tankesmedjors påverkan

Årets klimatmöte i Brasilien är det tredje mötet där han deltar för att studera så kallade ”privata diplomater”. Det kan vara tankesmedjor med finansiering av företag eller andra organisationer. Detta är en grupp som varken är lobbyister eller aktivister utan någonstans mitt emellan. På olika sätt är de med och påverkar diskussioner och beslut vid klimatmöten – ofta i det fördolda.

– Det är svårt att säga hur stor betydelse de har, men att de spelar en viktig roll är ganska tydligt. Samtidigt är det alltid svårt att veta var besluten fattas på så stora möten. Historiskt har det varit de stora starka länderna som har gjort upp om saker, men det fattas ju också väldigt många små beslut.

Mikael Karlsson har varit med på tidigare klimatmöten och minns särskilt mötet i Paris 2015.

– Då kom världen överens. Vi som var på plats kände nog alla historiens vingslag när EU, USA, Kina, Indien och resten av världen enades om att begränsa klimatförändringen till under de nivåer som forskningen visar är riktigt farliga. Mötet i Dubai för ett par år sedan var också viktigt. Då stämde man av hur långt har världen hade kommit och det var uppenbart att det fanns stora brister.

Höga förväntningar på årets möte

Även i år är förväntningarna höga. Tio år har gått sedan Parisavtalet undertecknades och alla länder ska ha uppdaterat sina nationella planer för att minska utsläppen. Mikael Karlsson hoppas att världens länder ska ta viktiga steg framåt i klimatarbetet, även om de är långt ifrån i mål.

– Före Parisavtalet pekade beräkningar på att i slutet på det här århundradet skulle uppvärmningen vara 3–5 grader. Nu är bedömningen att uppvärmningen istället blir runt 2–3 grader. Det är för högt. Men om det förra utfallet var ett klimatmässigt helvete så har vi nu ett klimatmässigt hopp, säger Mikael Karlsson.

– Efter det banbrytande Parisavtalet 2015 har det varit en ”bumpy road” med många fartgupp. Det är ju beklagligt att Sverige nu backar in i framtiden. Men på det stora hela så rör det sig i rätt riktning. Och de ekonomiska och tekniska möjligheterna att öka tempot har nog aldrig varit så goda som idag. Världen är i stora delar en tragisk röra men under ytan finns goda skäl för hopp.

Annica Hulth