”Fossilt bajs är som små skattkistor”

Lyssna också på Forskarpodden: Dinosauriernas väg mot herravälde

– Fossilt bajs är fantastiskt. De är som små skattkistor som innehåller jätteviktig information om vad djuren har ätit, vem som åt vad eller vem. Om man pusslar ihop det kan man se hur ekosystemen var strukturerade och följa det över tid, vilket är det jag är intresserad av, berättar Martin Qvarnström i Forskarpodden.

Men det krävs övning för att lära sig att hitta och känna igen dinosauriespillning.

– I vissa fall är det busenkelt för det ser ut som en skitkorv helt enkelt. Någonting som ens hund skulle ha lämnat efter sig, segmenterat precis som man kan tänka sig att en bajskorv ser ut. Men i andra fall så är det lite lurigare. Om vi tar de här stora köttätande dinosaurierna kan de vara 30–40 cm stora och inte riktigt korvformade utan snarare bara en ansamling av benbitar från bytesdjur, förklarar han.

Genom att undersöka matsmältningsresterna går det inte bara att ta reda på vad dinosaurierna stoppade sig utan också hur de åt.

– Ibland har vi hittat en massa söndertuggade benbitar från andra dinosaurier. Då vet vi att de tuggade i sig ben för att nå märgen och bensalterna, lite som hyenor gör idag men som inte är någonting som man riktigt förknippar med dinosaurier, säger han.

Ledtrådar i lämningarna

Även ledtrådar till beteenden som inte är direkt kopplade ätandet går att hitta i lämningarna.

– I vissa fall hittar vi saker och ting i koproliterna, eller de här fossila korvarna, som vi inte hittar i övrigt i sedimenten på fyndplatserna där vi gräver. Det betyder att djuren som la korven rörde sig över mycket större områden än bara lokalt, vilket säger något om deras habitat, förklarar Martin Qvarnström.

Koproliter påträffas ofta vid paleontologiska utgrävningar, men det är först ganska nyligen som det blivit möjligt att analysera dem. Med hjälp av modern teknik går det nu att undersöka innehållet utan att göra åverkan på fyndet.

Tredimensionella bilder

Martin Qvarnström och hans kollegor använder sig av synkrotronscanner, vilket kan liknas vid en mer kraftfull variant av datortomografi, eller CT-scanner, som används inom sjukvården. På så sätt kan de ta fram tredimensionella bilder som visar exakt allt som finns i korven. Det här gör att de med säkerhet kan säga att matvanorna skilde sig mycket åt mellan olika dinosaurier redan tidigt i deras utveckling.

– Det fanns alla möjliga olika typer av tidiga dinosaurier: En del små opportunistiska dinosaurier som åt insekter, fisk och annat, tidiga växtätande dinosaurier som var mer utav generalister än andra tidigare växtätare. Det är inte bara dinosaurierna vi är intresserade av, utan vi kollar på alla möjliga olika djur i de här ekosystemen, säger han.

Det är inte bara spillning som Martin Qvarnström undersöker i jakten på att förstå hur dinosaurierna blev jordens härskare.

– Om det ska bli verkligen intressant måste man kolla på det vi kan hitta i bajset, bitmärken på andra ben, vilka olika typer av skelettfossil vi har, fotspår, växtfossil, klimatdata. Vi bygger upp en helhetsbild av de här ekosystemen. Det är någonting som tar ganska mycket tid och mycket, mycket arbetskraft. Så det är ett ambitiöst arbete men i det långa loppet kan det ge väldigt intressanta nya insikter i hur de här ekosystemen förändras över tid, säger han.

Upptäckt i Skåne

Dinosauriernas historia sträcker sig över 235 miljoner år tillbaka tiden. De äldsta fynden har gjorts i Argentina och Brasilien. På 30 miljoner år gick de från att ha varit ganska marginella i ekosystemen till att dominera världen.

För några år sedan väckte en upptäckt från Skåne uppståndelse som gav eko över hela världen. Martin Qvarnström och kollegan Grzegorz Niedzwiedzki hade rest dit för att söka efter spår av tidiga dinosaurier. De hoppades ha turen att hitta nya fotavtryck. Och de fann vad de sökte – men mycket mer än så.

– Först hittade vi en tand och några benbitar och insåg att okej, det finns nog en hel del häftigt bevarat på det här stället. Och undan för undan så gjorde vi bara häftigare och häftigare upptäckter, minns Martin Qvarnström.

Det som hittills skapat mest rubriker är fottryck och skelettdelar efter enorma, 201 miljoner år gamla rovdinosaurier.

– Vissa av de här köttätande dinosaurierna som vi har hittat, deras fotspår bland annat, är sjukt stora. De här tidiga dinosaurierna, de ska inte vara sådär stora. Dessutom är det här ett utdöendeintervall. Men i Skåne så har vi dinosaurier som är 8–10 meter långa. Det är kanske inte riktigt T. rex-storlek, men inte långt ifrån, berättar Martin Qvarnström.

Åsa Malmberg