”Vi vill hitta nya biomarkörer för tidig cancerutveckling”

Ingrid Glimelius studerar hur ny cancer kan upptäckas i ett tidigare stadium hos personer som haft cancer. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet
Ingrid Glimelius, professor vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, ska leda ett forskningsprojekt där fokus är att upptäcka ny cancer hos personer som tidigare haft cancer. Cancerfonden har beviljat 22 miljoner kronor i anslag till projektet.
Vad ska ni göra för pengarna?
– Vi ska studera hur hög risken är att drabbas av en helt ny cancer för den som har haft cancer – det vill säga inte ett återfall, utan en andra cancer. Vi vet att den risken tyvärr är förhöjd, men vi vet inte hur vi ska kunna upptäcka den tidigare eller om det finns tidiga tecken på ännu en cancersjukdom. Vi ska även erbjuda tidig screening till olika grupper av de som ingår i biobanken U-CAN.
Varför är det svårt att upptäcka ny cancer hos personer som tidigare haft cancer?
– Det är svårt generellt att upptäcka cancer tidigt, för det finns inte så många biomarkörer som man kan se tidigt i cancerförloppet. Det finns flera biomarkörer som man kan mäta när cancern redan är manifesterad och stor, men idealt skulle man vilja upptäcka väldigt tidiga tecken så att man kunde behandla eller kanske operera bort förstadier.
Hur kan din forskning förändra det?
– I biobanken U-CAN finns det idag 22 000 patienter i Uppsala inkluderade. De har lämnat blodprover vid flera tillfällen efter sin första cancer men innan en eventuell andra cancer. Vi kan då studera blodprover som är tagna månader eller år innan en eventuell annan cancer uppträder. Vi kan även jämföra proverna med de som inte drabbats av en andra cancer och på det sättet hitta helt nya tidiga biomarkörer för cancerutveckling.
När vi sedan identifierat riskgrupper som har extra hög risk för en andra cancer, till exempel de som fått intensiva cytostatika eller strålning, var unga vid första behandlingen eller har vissa karakteristika på sina proteiner eller gener som kan indikera ökad risk för cancer, så kan vi erbjuda dessa riskgrupper screening med en helkroppsröntgen. Då hoppas vi kunna upptäcka en andra cancer i ett så tidigt skede att den kan botas.
Hur går din forskning rent praktiskt till?
– Först ska vi samla in data på alla patienter i U-CAN. Den ska vi sedan koppla ihop med vårt nationella cancerregister. Vi ska också jämföra U-CAN-deltagarna med Sverige överlag för att titta på hur stor risken för en andra cancer är beroende på hur elakartad den första cancer var, eller vilken behandling man fått.
Via blodproverna ska vi studera nya biologiska markörer för tidig cancerdiagnos. Till exempel finns det något som heter CHIP (clonal hematopoesis) som kan indikera en ökad risk för att få till exempel en sekundär leukemi. Det vill vi studera. Det är en av de få tidiga biomarkörer för sekundär cancerrisk man idag känner till. Utöver det vill vi via gen- och proteinstudier upptäcka helt nya biomarkörer.
Målet är även att hitta de främsta faktorerna som ger ökad cancerrisk. Idealt skulle man vilja skräddarsy den första cancerbehandlingen så att den botar cancern men inte medför en ökad risk för en andra cancer.
Åsa Malmberg