Hälsosam nordisk kost bra vid både typ-2 diabetes och fettlever

Utvärderade effekten av tre olika typer av kost

Studien bygger på en så kallad randomiserad kontrollerad studie där 150 personer med typ-2 diabetes, eller dess förstadium, lottades till att under ett års tid följa en av tre koster:

1) "Anti-lipogen kost", en lågkolhydratkost låg på animaliska livsmedel och hög på fleromättat fett från växtriket. Tonvikt lades på fettrika livsmedel som solrosolja, valnötter, pumpa- och solrosfrön, kolhydratfattiga grönsaker och proteinrika bönor, linser och en del magra mejeriprodukter.

2) "Hälsosam nordisk kost", kan ses som en nordisk variant av medelhavskost. Den var låg på mättat fett, men hög på kostfibrer från fullkorn, frukt och grönsaker. Tonvikt lades på livsmedel som havre- och rågflingor havrekli, rågbröd, knäckebröd, rapsolja, mandlar, äpplen, päron, blåbär, hallon, kål, ärtor och makrill, lax, samt låg-fett naturell yoghurt och fil och växtbaserat matfett.

3) Kontrollgrupp, sedvanlig vård med kostråd enligt Livsmedelsverkets gällande näringsrekommendationer, vilket motsvarar en kost rik på olika typer av frukt, grönsaker, baljväxter, olivolja, magra mejeriprodukter.

I samtliga tre grupper skulle deltagarna minska på rött-och processat kött, sötade drycker, sötsaker och snacks med tillsatt socker.

Nordiska kostens förtjänster överraskade forskarna

Forskarna förväntade sig att alla de nya kosterna skulle vara gynnsamma, men ville se vilken som bäst kunde sänka både leverfett och blodsockernivåer. Att den nordiska kosten var så pass bra, förvånade forskarna som antagit att den anti-lipogena kosten skulle ha gett bäst resultat.

− Både anti-lipogen kost och nordisk kost är relativt likvärdiga när det kommer till att minska leverfettet såväl som det ”onda” LDL-kolesterolet, men den hälsosamma nordiska kosten var mer effektiv att minska blodsockret på lång sikt, och hade även mer gynnsamma effekter på kroppsvikt, inflammation och blodfettprofil, samt minskade tecken på leverskada, säger Ulf Risérus.

Studien visar också att kosterna gick förvånansvärt bra att följa.

– Trots att deltagarna fick äta så mycket de ville av de livsmedel som rekommenderades, gick de ändå ned i vikt. I många tidigare kostsstudier, har man begränsat kaloriintaget, vilket är effektivt på kort sikt, men ger ökade hungerkänslor och kan vara svårt att följa på längre sikt, säger Michael Fridén, som är studiens försteförfattare.

Kan användas för att behandla diabetes

Även om en del av de gynnsamma effekterna av den hälsosamma nordisk kosten kunde förklaras av att deltagarna gick ner i vikt, så kunde forskarna se att viktminskningen bara förklarade drygt hälften (56 procent) av effekten på leverfett.

– Detta är väldigt intressant, då det tyder på att kosten i sig har bidragit till fettminskningen i levern, men sannolikt även till förbättrade blodsocker- och blodfettvärden samt minskad inflammation. Behovet av nya vetenskapligt beprövade koster för långsiktig diabetesbehandling har varit stort. Våra resultat är viktiga för kommande kostrekommendationer och är särskilt betydelsefulla för överviktiga personer med typ-2 diabetes eller förstadium till diabetes, säger Ulf Risérus”.

Studien finansierades av Hjärt-lungfonden, Forskningsrådet Formas, Diabetesfonden, och Excellence of Diabetes Research in Sweden (EXODIAB).

Sandra Gunnarsson