Hon utreder stödet för akademisk frihet i Sverige

– Min uppgift är att analysera nuvarande regelverk– och ta ställning till om och i så fall hur vi kan stärka stödet till forskare och lärare som gäller deras akademiska frihet, säger Anna-Sara Lind.

Hon fick kort tid på sig – drygt ett år – och vill hinna prata med så många som möjligt. Så hon har bjudit in till tre regionala träffar i landet. En i Malmö där alla lärosäten i södra Sverige var med, ett möte i Umeå i norr och ett i Uppsala i Mellansverige.

– Det här ska vara en öppen utredning. Jag vill prata med alla som vill ha kontakt. Och jag måste öppna upp så att så många som möjligt kan komma in med synpunkter – inte bara i remissförfarandet, säger Anna-Sara Lind.

Besöker gärna lärosäten

Hon har också lagt in digitala uppföljningsträffar för dem som inte kan vara med fysiskt och åker gärna ut och besöker lärosäten om hon får en inbjudan. Till stöd har hon utredningssekreterarna Sara Monaco och Erika Stjärnström.

På varje träff så träffar de dels rektorer och prorektorer, dels tio forskare per universitet som universiteten själva har valt ut. Anna-Sara Lind drar sin presentation och visar sin probleminventering när det gäller hot och utmaningar. Sedan följer diskussion.

– Jag har fått väldigt många positiva kommentarer. Folk spelar in synpunkter, skickar forskningsrapporter och underlag. Det är någonting jag är tacksam över och uppmuntrar.

Individen i fokus

Uppdraget är noga avgränsat: Hon ska inte utreda lärosätenas associationsform eller finansiering. I fokus är istället den akademiska friheten för individen – forskaren eller läraren vid ett svenskt universitet.

– Jag tror att vi i akademin behöver blicka inåt och fundera över hur vi pratar om vårt uppdrag och hur vi lever vårt uppdrag. Det är inte självklart för alla, man har så mycket med sitt både som ledare och som forskare. Men man måste höja blicken lite, säger Anna-Sara Lind.

Som en del av sitt uppdrag vill hon förklara lärosätenas särskilda uppgifter i vårt samhälle, kopplingen mellan demokrati, rättsstat och akademi. Och vad det innebär att vara forskare.

– Det är så mycket som krävs för att individens akademiska frihet ska vara stark. Jag brukar säga att man behöver en plattform. Det krävs förutsägbarhet, finansiering, en anställning, ett kollegialt sammanhang, det krävs att man är trygg när man går till jobbet.

Hårdare samtalsklimat

På senare tid har samtalsklimatet inom akademin blivit hårdare och mer polariserat. I en studie från Göteborgs universitet uppger 4 av 10 universitetsanställda att de utsatts för hot eller trakasserier. Att utsättas för tryck på olika sätt kan leda till självcensur och att yttrandefriheten kränks, konstaterar Anna-Sara Lind.

– Johan Persson sa det väldigt bra på presskonferensen när han presenterade den här utredningen: ”Vi vill ju ha forskare som vågar vara obekväma och som står upp för forskningen. Hur kan vi se till att göra det så bra som möjligt, så att de är så starka som möjligt?” Det är själva tanken bakom det här. Och det är klart att när allt annat är i gungning, då ska man ju kunna lita på vetenskapen.

Annica Hulth