Anna Qvarnström prisad för sina forskarinsatser

– Jag är glad och stolt över priset. Det betyder mycket att forskningen, som jag och min grupp har bedrivit för att öka kunskaperna om hur nya arter bildas, uppmärksammas, säger Anna Qvarnström.

I sin forskning har hon riktat in sig på de två fågelarterna svartvit flugsnappare och halsbandsflugsnappare. De hörde en gång till samma art, men började förändras i olika riktning för en miljon år sedan när jordens klimat övergick i upprepade istider. Populationer blev då isolerade från varandra och började så småningom utveckla olika egenskaper, till exempel annorlunda sång, beteenden och fjäderdräkt. Till slut skilde sig grupperna så mycket från varandra att de inte gärna ville para sig med varandra. Om de ändå gjorde det blev avkomman steril.

Flugsnappare på Öland

Anna Qvarnström har under många år studerat de båda flugsnapparna på Öland och har kunnat följa deras pågående anpassning till förändrad miljö i närtid. Genom att analysera fåglarnas gener får hon också en inblick i vad som skett väldigt långt bakåt i tiden när de utvecklades till olika arter.

För att två nya arter ska kunna samexistera krävs också att de börjar utnyttja miljön de lever i på olika sätt för att inte konkurrera ut varandra.

– När jag undervisar brukar jag likna flugsnappararterna med Porsche och Volvo. Vilken av dessa bilar som vinner ett lopp beror på underlaget. En Porsche, halsbandsflugsnappare, vinner när förutsättningarna är optimala men i dåligt väglag är det bättre att välja en Volvo, svartvit flugsnappare, förklarar Anna Qvarnström.

Anna Qvarnström delar 2025 års Roséns Linnépris med Christer Löfstedt, professor i ekologi vid Lunds universitet. Prissumman är 650 000 kronor.

Åsa Malmberg