Hon gjorde Linnés brev till sitt livsverk

Beskedet hon fick – att hon utsetts till hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet – må ha kommit som en överraskning, men bottnar i decennier av tålmodigt och internationellt uppmärksammat arbete med medicinhistoria och vetenskapligt kulturarv.

– Jag blev förstås väldigt glad och hedrad, men det tog tid innan det riktigt sjönk in, säger Eva Nyström.

Ett ovärderligt bidrag till medicinhistorien

Bakom utnämningen till hedersdoktor ligger ett arbete som sträcker sig över mer än ett halvt sekel, där Eva Nyström haft en central roll i att synliggöra den Medicinska fakultetens och universitetets kulturarv.

– Eva har gjort insatser på en nivå som motsvarar en professors när det gäller publikationer och betydelse, säger Torsten Gordh, promotionsvärd och professor emeritus vid Institutionen för medicinska vetenskaper. Hon har lagt ner ett enormt arbete som ofta skett i det tysta, men som varit avgörande för att kunskap ska bli tillgänglig.

Särskilt lyfter han fram hennes arbete med att tillgängliggöra Carl von Linnés omfattande korrespondens – omkring 6000 brev som speglar framväxten av ett europeiskt, och i praktiken globalt, vetenskapssamhälle under 1700-talet.

– Tack vare Eva och hennes kollegor är den här korrespondensen nu tillgänglig för forskare och allmänhet världen över. Det är ett ovärderligt bidrag, både till medicinhistorien och till Uppsala universitet.

Från idéhistoria till medicinhistoria

Eva Nyströms väg till medicinhistorien började inte i laboratorier eller föreläsningssalar med medicin som ämne. Hon tog sin fil.kand. med idéhistoria som huvudämne i början av 1970-talet, med siktet inställt på en framtid som bibliotekarie.

– Jag trivdes fantastiskt bra på stadsbiblioteket där jag brukade jobba under somrarna, så jag trodde länge att det var där jag hörde hemma, säger hon.

Men framtiden ville något annat och efter opponeringen på hennes kandidatuppsats, föreslog idéhistorikern Sten Lindroth något som skulle förändra inriktningen. På hans uppmaning och uppmuntran började hon skriva en avhandling om svenska läkares studieresor till Nederländerna under 1700-talet – ett arbete som öppnade dörren till medicinens idé- och kunskapshistoria. Därefter följde undervisning vid Stockholms universitet samt ett forskningsprojekt om sjukdomsklassifikationer och dödsorsaksstatistik, som resulterade i boken ”Hälsa, sjukdom, dödsorsak”.

Linnébreven – ett livsverk

Men det är arbetet med Linnés korrespondens som kommit att bli Eva Nyströms mest omfattande och långvariga insats, där hon verkat som forskningsredaktör. Projektet tog fart på allvar i mitten av 1990-talet och berör omkring 6 000 brev till och från Carl von Linné. Materialet speglar inte bara botaniken, utan hela den medicinska och naturvetenskapliga kunskapsutvecklingen under 1700-talet.

– Det är först när man följer breven kronologiskt som man verkligen ser hur kunskap cirkulerade. Det handlar om medicin, botanik, sjukdomar, resor, konflikter och vänskaper – hela det vetenskapliga livet, både inom Sverige och internationellt, säger Eva Nyström.

Breven, som till stor del förvaras hos The Linnean Society i London, hade länge varit svåråtkomliga och endast delvis publicerade. Eva Nyström blev en av de drivande krafterna i arbetet med att göra dem tillgängliga i digital form. Breven har digitaliserats, tolkats, översatts, transkriberats och sammanfattats.

– Varje avskrift är en tolkning. Handstilarna kan vara oerhört svårlästa och språket rör sig mellan latin, svenska, tyska och franska. Därtill kommer identifiering av personer, verk och sammanhang. Det kräver både ämneskunskap och tålamod, men nu finns materialet sökbart vid universitetsbiblioteket för alla världen över via plattformen Alvin.

– Det här är inte bara ett arkiv, utan ett forskningsverktyg. Man kan följa hur medicinska idéer växer fram, hur diagnoser diskuteras och hur Linné själv ser på läkaryrket och relationen mellan läkare, kirurger och apotekare, säger Eva Nyström.

Föreläsning om medicin och en nära vänskap

Det är alltså till stor del tack vare detta arbete som hon nu utsetts till hedersdoktor. Den 30 januari väntar den traditionella promoveringen, men innan dess håller Eva sin hedersdoktorsföreläsning den 29 januari.

– Den kommer till stor del att handla om medicinska inslag i korrespondensen, med tydligt fokus på Linnés brevväxling med läkaren Abraham Bäck. Det är den överlägset största delen av korrespondensen med över 500 brev och den del jag tycker är mest intressant.

Vad har du för förväntningar på själva promoveringen?

– Jag ser fram emot de här dagarna med både glädje och ödmjukhet. Det är stort att bli uppmärksammad på det här sättet, inte minst av en fakultet som jag arbetat så nära under så lång tid, säger hon.

Men för Eva Nyström är hedersdoktoratet inte ett avslut, utan snarare en värdefull och hedrande mellanlandning.

– Det finns fortfarande brev kvar att färdigställa och sammanhang att synliggöra. Linnés korrespondens rymmer fortfarande material som väntar på nya läsare.

Robin Widing