Celsius-Linné 2026: Kvantsensorer och genetiska mutationer

Varje år anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar till minne av Anders Celsius och Carl von Linné. De utvalda föreläsarna är forskare vars världsledande och högaktuella forskning rönt uppmärksamhet i forskarvärlden och är av stort allmänintresse.

2026 års Celsiusföreläsare är Fedor Jelezko, professor i experimentell fysik vid Ulm University, Tyskland. Hans forskning kretsar kring hur så kallade NV centra i diamant – där en kolatom ersatts av kväve och en närliggande plats i kristallstrukturen lämnats tom – kan utnyttjas för att mäta extremt svaga magnetfält och temperaturvariationer på nanonivå. Dessa egenskaper gör NV centra till lovande verktyg inom bland annat biomedicinsk avbildning och olika kvantplattformar.

Diamantbaserade kvantsensorer

Fedor Jelezkos värd är Tapati Sarkar, universitetslektor vid Institutionen för materialvetenskap.

Vad är det som gör de diamantbaserade kvantverktyg som Fedor Jelezko forskar på så spännande?

– Kvantteknologi har potentiella tillämpningar inom till exempel kvantkommunikation och kvantdatorer. Men vi tror att det område som ligger närmast att bli en verklighet inom en nära framtid är kvantsensorer. Med kvantsensorer menar vi enheter som använder kvanttillstånd, principerna om superposition och sammanflätning samt kvantmateria och kvantfenomen för att till exempel detektera mycket svaga magnetfält med hög precision. Och det är detta Fedor Jelezko arbetar med.

Är det något annat du är nyfiken på och hoppas att han tar upp?

– En sak jag vill höra honom prata om är interdisciplinär forskning och samarbete. Kvantteknologi kräver expertis från fysik, materialvetenskap, datavetenskap och biologi. Det är viktigt att vi inte stannar i våra boxar utan arbetar tillsammans med andra. Jag vill veta hur han tror att vi kan få nästa generation studenter att bli öppna för att arbeta över ämnesgränserna.

– En annan sak är hållbarhet. Oavsett område är det nu viktigt att fråga sig om det vi gör är hållbart. Förr i tiden lade man inte så stor vikt vid sådana saker, men nu måste vi göra det. Så jag vill också fråga honom om han tycker att man redan i detta tidiga skede av kvantteknologin bör tänka på vilka material som är hållbara, hur lång livslängd tekniken kan ha, och så vidare.

Mutationers uppkomst

2026 års Linnéföreläsare är Molly Przeworski, professor i biologiska vetenskaper och systembiologi vid Columbia University, USA. Hennes föreläsning ska handla om hur och varför mänskliga könsceller utvecklar mutationer — och vad det beror på att dessa ökar med åldern, framför allt hos män. Enligt Mollys Przeworskis forskningsrön kan dna-skador spela en mycket större roll i uppkomsten av könscellsmutationer än vad forskare tidigare trott.

Molly Przeworskis värd är Göran Arnqvist, professor i zooekologi vid Institutionen för ekologi och genetik.

Vad har Molly Przeworskis visat i sin forskning?

– Dels har hon bidragit till en ökad förståelse för de processer inom genetiken som skapar genetisk variation. Det andra är att hon har gjort mycket viktiga bidrag till vår tolkning av variationer i den genetiska koden. Och framför allt vad vi kan utläsa om processer som rekombination, men också om naturligt urval.

– Hennes föreläsning kommer att handla om faktorer kopplade till mutationer som ökar specifikt bland män med åldern. Den traditionella förklaringen till detta har haft att göra med hur spermier bildas i testiklarna, där det finns stamceller. Men vid Linnéföreläsningen kommer Molly Przeworskis att föreslå en något annorlunda förklaring till detta, vilket jag ser fram emot.

Är det något annat du hoppas få fråga Molly Przeworski?

– Jag är intresserad av att höra vad hon tycker om betydelsen av epistasi (ett genetiskt fenomen där en gen påverkar effekten av en annan gen, red anm.), och det faktum att det finns så många olika genetiska element som kan samverka med varandra i vår arvsmassa. Det gör det här området mycket utmanande.

Anneli Björkman