”AI-haveriet är inte här – men risken finns”
"Piloter kan visa att tekniken fungerar, men de leder sällan till verklig förändring", säger Pär Ågerfalk, professor i data och systemvetenskap. Foto: Daniel Olsson
Många svenska organisationer satsar på artificiell intelligens, AI. Ändå uteblir de stora effekterna. Pär Ågerfalk, professor vid Uppsala universitet, menar att problemet inte är tekniken, utan hur den används.
I en debattartikel i Dagens industri varnar du och några andra forskare för ett svenskt AI-haveri. Vad menar ni med det?
– Det är viktigt att säga att det inte är ett haveri än. Det vi pekar på är risken att AI aldrig blir en naturlig del av verksamheten. Många organisationer pratar mycket om AI och gör enstaka tester, men tekniken byggs inte in i de centrala arbetsprocesser som faktiskt styr arbetet. Då händer det väldigt lite i praktiken.
Varför räcker det inte att testa AI i pilotprojekt?
– Piloter kan visa att tekniken fungerar, men de leder sällan till verklig förändring. När man ska gå vidare och införa AI brett saknas ofta ansvar, struktur och beslutskraft. Studier visar att medarbetare kan känna sig mer effektiva med AI, men på organisationsnivå ser man sällan tydliga effekter på resultat eller lönsamhet. Det blir lätt det vi kallar pilotteater.
Vad krävs för att AI ska göra verklig nytta?
– Fokus behöver flyttas från enbart risker till också förutsättningar. Hur kan vi använda AI på ett rättssäkert sätt? Ett exempel är regulatoriska sandlådor, där organisationer kan testa AI inom tydliga juridiska ramar. Det behövs också gemensam infrastruktur, så att man vet vilka verktyg som används, vilken data de hanterar och hur kvaliteten säkras.
Finns det några andra utmaningar?
– Ja, ett viktigt hinder är det vi kallar effektivitetsskam. När någon använder AI och arbetet går snabbare kan det väcka misstänksamhet, både hos andra och hos en själv. Man kan känna att man inte har ”jobbat ordentligt”. Men professionalism handlar inte om hur lång tid något tar, utan om att resultatet håller hög kvalitet och följer yrkesetiska krav. Om skam bromsar användningen riskerar vi att tacka nej till verktyg som faktiskt kan förbättra både arbetsmiljö och kvalitet.
Daniel Olsson